medföra att, enligt de i 3 kap. föreslagna bestämmelserna om medverkan, den som annorledes än genom anstiftan medverkat till nu ifrågavarande brott skulle dömas för "medhjälp till hjälp till rymning"; en sådan rubricering syntes emellertid icke fullt lämplig. I språkligt hänseende har vidare hovrätten över Skåne och Blekinge påpekat, att i den av kommittén föreslagna lagtexten orden "döljer honom" kommit att syfta på "fånge eller annan, som är anhållen, häktad eller eljest lagligen berövad friheten", vilket vore en oegentlighet. Då döljande av rymmare utan vidare torde ingå under generalklausulen "eller annorledes främjar hans flykt", syntes den bästa lösningen vara, att orden "döljer honom" finge utgå.
Departementschefen.Att i enlighet med kommitténs förslag i strafflagen införa en generell
bestämmelse om straff för hjälp till rymning i fråga om alla sådana personer
som kunna sägas vara lagligen berövade friheten synes mig innebära
uppställande av ett brottsbegrepp utan tillräcklig enhetlighet. Olikheten mellan
å ena sidan en fånge, som undergår frihetsstraff, och å andra sidan en
patient på ett epidemisjukhus är alltför stor för att det icke skulle verka
stötande, om den som hjälpte den senare att avvika skulle anses ha begått
samma brott som den vilken medverkade vid fångens rymning. Jag anser
därför att nu förevarande lagrums tillämplighetsområde bör begränsas till
huvudsakligen rymningshjälp åt sådana personer som omhändertagits
antingen i samband med en brottsutredning eller såsom påföljd av att de av
domstol befunnits ha förövat någon med straff belagd gärning. I det förra
hänseendet ifrågakomma anhållna och häktade, i det senare dels fångar som
undergå straffarbete eller fängelse ävensom tvångsarbetare, förvarade och
internerade, dels också de som undergå tvångsuppfostran eller
ungdomsfängelse. Med de nu nämnda få tydligen likställas sådana som av
motsvarande anledningar berövats friheten genom myndighets beslut, t. ex. sådana
landsflyktiga utlänningar som måst interneras, ävensom straffriförklarade
och med dem i fråga om utskrivning likställda kriminella som intagits på
sinnessjukhus, ehuru i sistnämnda fall formellt icke förutsättes något
beslut av myndighet. Med anhållna i den mening, vari ordet här tagits, torde
emellertid böra jämställas även de som anhållits för fylleri. Såsom
sammanfattande bestämning för alla de nu nämnda synes mig kunna användas att
de ej äga vistas på fri fot. I den mån det kan befinnas behövligt att
straffbelägga rymningshjälp även i fråga om andra kategorier än nu sagts torde
detta böra ske inom speciallagstiftningen, på sätt som redan är fallet
exempelvis beträffande skyddshemselever.
I fråga om själva handlingsbeskrivningen finner jag i anledning av den av hovrätten över Skåne och Blekinge framställda anmärkningen, att orden "döljer honom" böra utgå. Vidare har i fortsättningen av brottsbeskrivningen ordet rymning, som synes böra förbehållas krigslagsbrottet med detta namn, utbytts mot flykt. Som följd härav har även såsom brottsbeteckning i stället för "hjälp till rymning" införts "främjande av flykt".
Fångvårdsstyrelsens önskemål är redan tillgodosett i den nya lagen om verkställighet av frihetsstraff m. m.
