Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/590

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
180
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

uppställts, exempelvis läkare och veterinärer skulle skyddas. Frågan, huruvida andra personer än sådana som vore underkastade ämbetsansvar skulle beröras av stadgandet, syntes böra upptagas till prövning i ett sammanhang.


Departementschefen.Den av kommittén i första stycket av paragrafen föreslagna brottsbeteckningen "föregivande av allmän ställning" synes mig väl svara mot de där upptagna förfarandena och har därför bibehållits i departementsförslaget.

I fråga om paragrafens andra stycke ansluter jag mig till tanken att nu införa straffskydd för advokattiteln. Advokatyrkets centrala betydelse för rättegångsväsendet liksom det förtroende, som även i många andra för samhällslivet viktiga förhållanden bör kunna sättas till advokattiteln, låter ett sådant skydd framstå såsom välmotiverat. Emellertid finner jag, att straffet här bör stanna vid böter. Stadgandet har vidare även omformulerats så, att det däri upptagna brottet icke omfattas av den i första stycket av paragrafen införda brottsbeteckningen "föregivande av allmän ställning", vilken får anses mindre lämplig i nu förevarande fall. I likhet med kommittén anser jag slutligen, att frågan om motsvarande skydd för andra yrkesutövare än advokater torde få övervägas i andra sammanhang.


11 KAP.
Om brott mot allmän ordning.

I anledning av att kommittén för detta kapitel föreslagit rubriken "Om brott mot allmän ordning" har Göta hovrätt anmärkt, att eftersom vissa av de i kapitlet upptagna brotten uttryckligen betecknades som fridsbrott, det syntes lämpligt att redan i rubriken utmärka detta genom att benämna kapitlet "Om brott mot allmän ordning eller frid". Någon förväxling med den av kommittén föreslagna rubriken till 15 kap. "Om brott mot annans frihet eller frid" funne hovrätten ej vara att befara, då av den senare rubriken framginge att enskildas frid åsyftades.

Även om den av hovrätten anförda synpunkten har visst fog, torde tillräckliga skäl ej föreligga att vidtaga någon ändring i den av kommittén föreslagna rubriken, "eftersom alla i 11 kap. upptagna brott, även exempelvis brotten mot trosfrid och griftefrid, kunna betecknas som brott mot allmän ordning.


1 och 2 §§.

Kommittén har såsom första stycke i 1 § upptagit ett stadgande, att där folksamling stör allmän ordning genom att ådagalägga uppsåt att sätta sig upp emot myndighet, öva våld å person eller egendom eller begå annat dylikt brott, deltagare som anslutit sig till folksamlingens förehavande skall för upplopp dömas till straffarbete i högst fyra år eller fängelse, dock att straffet för den som under upploppets fortgång avlägsnar sig må nedsättas till böter. I paragrafens andra stycke har kommittén föreslagit, att var som