Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/599

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
189
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

genom åtbörder eller framställning i bild som icke kan anses som skrift. Paragrafen har även utformats så, att det blivit obehövligt att såsom för närvarande uttryckligen utsäga, att den är tillämplig oavsett huruvida den som sprider eller för spridning utlämnar skriften själv författat denna. Kommittén har vidare funnit överflödigt, att brottsbeskrivningen jämte spridande av skrift omfattade jämväl att låta sprida sådan, eftersom gärning av det senare slaget i allt fall vore straffbar såsom anstiftan. Slutligen har i förslaget icke såsom i gällande lag, vid sidan om huvudfallet att man på något av de i stadgandet angivna sätten söker förleda till brott, såsom ett därmed jämställt fall upptagits att man söker förleda till ohörsamhet mot lag eller laga myndighet. Ett så långtgående stadgande har nämligen förefallit kommittén ägnat att ingiva betänkligheter. Kommittén har sålunda funnit, att straff icke borde drabba uppmaning att icke fullgöra förpliktelser av privaträttslig natur, såsom uppmaning att icke erlägga förfallen hyra, och icke heller uppmaning till en, låt vara avtalsstridig, strejk, där ej de till vilka uppmaningen riktades vore underkastade ämbetsansvar och strejken därför utgjorde brott mot 25 kap. strafflagen. Att med strafflagen ingripa reglerande i förhållandena på arbetsmarknaden mötte nämligen starka betänkligheter. Kommittén har därför begränsat straffbarheten för nu :ifrågavarande fall till att avse allenast försök att förleda till svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot laga myndighet. Enligt vad kommittén uttalat faller med denna avfattning under bestämmelsen icke uppmaning till brytande av avtalsenlig förpliktelse men väl exempelvis uppmaning till skattestrejk eller värnpliktsvägran.


I anledning av denna paragraf har länsstyrelsen i Gävleborgs län funnit, att det kunde ifrågasättas huruvida i handlingsbeskrivningen alltjämt borde ingå prisande av brottslig gärning. Justitiekanslersämbetet har ansett, att det skulle te sig främmande att använda den föreslagna brottsbeteckningen "uppvigling" för ringare brott av här ifrågavarande slag. Slutligen har hovrätten över Skåne och Blekinge funnit, att den sist i paragrafen upptagna konkurrensregeln borde utgå, eftersom vad därigenom utsades ändock framginge av allmänna regler.


Departementschefen.De jämkningar i fråga om det straffbara områdets utsträckning, som kommittén i förhållande till gällande rätt här föreslagit, finner jag vara välmotiverade. I fråga om brottsbeskrivningen synes emellertid icke vara behövligt att såsom i förslaget och den nuvarande lagen särskilt nämna handlingsformen prisande av brottslig gärning. Även utan uttryckligt omnämnande måste detta nämligen anses ingå under att söka förleda till sådan gärning. Brottsbeteckningen uppvigling finner jag kunna godtagas även för mindre svåra fall av brottslighet enligt paragrafen. Den av kommittén upptagna särskilda konkurrensregeln, vilken har sin motsvarighet i gällande lag, har här ansetts böra bibehållas.