grov jämte de i brottsbeskrivningen använda starka uttrycken tillvita, föregiva o. s. v. ådagalägger tillräckligt tydligt, att ansvar icke skall inträda för varje oursäktlligt misstag vid ett polisförhör beträffande en för den misstänkte oförmånlig detalj.
En bestämmelse om straff för bevisförvanskning har av kommittén upptagits under 10: 9 i dess förslag. Bevisförvanskning föreligger enligt kommittéförslaget, där någon förvanskar eller undanröjer bevis av betydelse för brottsutredning eller inför myndighet åberopar falskt sådant bevis. Straffet har föreslagits skola vara högst straffarbete i två år eller, om bevisförvanskningen med hänsyn till att den förövas med uppsåt att oskyldig må bliva sakfälld eller eljest är att anse som grov, straffarbete i högst sex år.
Motsvarande bestämmelser i gällande lag äro fördelade på två skilda brott, allteftersom avsikten är att hjälpa en skyldig eller att få en oskyldig straffad. Den som, sedan brott timat, genom att undanröja bevis om gärningen motverkar den brottsliges befordran till ansvar straffas enligt 10: 18 a på samma sätt som för annat skyddande av brottsling. Den som, för att ådraga annan straff, undanröjer bevis för hans oskuld eller falskeligen förebringar besvärande omständigheter mot honom kan däremot enligt 16: 2 straffas såsom för falskt åtal.
Redogörelse för remissyttrandena över kommittéförslaget i denna del har lämnats vid 10: 10 i departementsförslaget.
Departementschefen.På skäl som anförts vid 10: 10 i departementsförslaget har jag, i
anslutning till gällande rätt, ansett i 10 kap. böra bibehållas straffbestämmelse för
den som motverkar en brottslings befordran till straff, skyddsåtgärd eller
motsvarande åtgärd genom att undanröja bevis om gärningen. Ett sådant
förfarande skall enligt nyssnämnda paragraf i departementsförslaget medföra
straff för skyddande av brottsling. Vid sidan härom sfynes böra upptagas
straff för förvanskande eller undanröjande av bevis med uppsåt att oskyldig
må bliva sakfälld eller åberopande av falskt bevis med sådant uppsåt. Enligt
nu förevarande paragraf i departementsförslaget skall ett sådant brott under
namn av bevisförvanskning medföra samma straff som falskt åtal.
Paragrafen motsvarar 8 § i kommittéförslaget. I denna har kommittén upptagit ett stadgande av innehåll, att den som i fall varom förut i kapitlet förmäles genom osann utsaga framkallat fara för att annan skall bliva oskyldigt åtalad eller dömd eller eljest lida avsevärt förfång och underlåter att till farans avvärjande göra vad skäligen kan begäras, skall, såvida han ej är förfallen till straff enligt vad förut stadgats, dömas till böter eller fängelse.
Stadgandet, som saknar motsvarighet i gällande rätt, har av kommittén motiverats med att det icke vore tillfredsställande, om t. ex. ett vittne som i god tro avgivit en utsaga varigenom annan med orätt påbördats ett brott
