När därför Arosenius uppgiver, att finnarna i Säfsnäs offrat får till skogsrån,[1] är det uppenbart, att det är här ifrågavarande offer, som åsyftas.
Namnet på åskguden i den värmländska finnbygden är det vanliga svenska Gofar eller Himmelsgofar.[2] Det finska Ukko, som anföres av Segerstedt, översättes med »den gamle».[3] Då författaren även hört namnet Jumala på samma gudomlighet, kan detta vara en reminiscens av detta namns tidigare användning på en himmelsgud, men det kan också fattas i sin senare betydelse av allmän beteckning för gudomlighet.[4]
Då åskguden drog fram i molnen, var det farligt att trotsa honom. En man i Nyskoga, som var sysselsatt med höskörd, överraskades av ett åskmoln, som hotade att fördärva hans skörd. Han blev då ursinnig och drog sin kniv för att dela det — genom att skära ett kors mot detsamma — men straffades för denna vanvördnad med ett så kraftigt slag av åskguden, att han kastades över ett brett dike.
Segerstedt anför, som nämnt, det finska namnet Ukko och uppgiver, att finnarna offrat åt honom utan att angiva, varav offret bestod. Ukko är, enligt Segerstedt, välvilligt stämd mot människorna och vill ej göra dem något ont, men detta kan ske mot hans vilja, om någon gömmer sig under ett träd, då han är ute och slår efter trollen, vilka även söka sådana tillflyktsorter För att hålla dem borta, bör man därför teckna tre kors på bröstet och tre på trädet. Vill man stå i gunst hos Ukko, bör man iakttaga tystnad på torsdagarna och på S:t Georgi dag. Dessa dagars betydelse såsom åskgudens dagar understrykes ytterligare genom denna Segerstedts uppgift. Georgii dag såsom den ryska åskgudens dag, vilken med finnarna överförts hit, har redan i annat sammanhang behandlats. De till Värmland invandrade finnarna kommo just från de delar av Finland, vilka
- ↑ Arosenius: Säfsnäs socken, sid. 27.
- ↑ Jmfr Hyltén-Cavallius: Värend och Virdarna, första delen, sidd. 230—231. Lapparnas åskgud kallas Akhegas, som översatts med »lillefar», Se Reuterskiöld: De nordiska lapparnas religion, sidd. 104—105.
- ↑ Chantepie de la Saussaye: Lehrbuch, första band, sid. 48.
- ↑ Chantepie de la Saussaye: Lehrbuch, första band, sid. 48.
