Sida:Riksdagen 1935 32 häfte 3.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

16 Första logutrlroltøla utldtmuz'e Nr 4.

städes, lagen i den stat där han var medborgare skall, om sådant påyrkas, gälla i avseende å rätten till oro och- efterlevande makes på. lag grundade rätt att behålla boet, medan däremot, om han längre än fem år varit bosatt i den främmande staten, det är dess lagstiftning som skall linda till efterrättclse i nämnda hänseenden; att testamente efter medborgare i fördragsslutande stat skall i avseende å formen anses giltigt, om vid dess tillkomst förfarits enligt lagen i den av staterna där testamentet upprättats eller testator vid tiden för upprättandet hade hemvist eller var medborgare; samt att boutredniny, bodel- ning och arvskifte efter medborgare i fördragsslutande stat, som vid sin död hade hemvist i annan av staterna, skall förrättas i enlighet med den senare statens lag och omfatta ell till boet hörande egendom, som finnes i någon av staterna. Vid sidan av dessa huvudfrágor berör konventionsförslaget åt- skilliga andra spörsmål inom arvs- och testamentsrättens omrâde»

Utskottet. Den föreliggande konventionen synes innefatta en synnerligen önskvärd reglering av de många svårlösta. spörsmål i successionsrättsligt hänseende som uppkomma när en medborgare i en av konventionsstnterna tager hemvist i någon annan av dessa, eller efterlämnar egendom i annan konventionsstat än sitt hemland. Av betydelse är därjämte bland annat, att konventionen stadgar ett enhetligt förfarande för utredningen av dödsbo som omfattar egendom i två. eller flera av konventionsstaterna.

Utskottet finner konventionen i sin helhet utgöra. ett viktigt framsteg i strävandena. att stärka. den nordiska rättsgemenskapen och mot de i enlighet med konventionen utformade lagförslagen har utskottet icke någon erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen måtte godkänna förestående konvention samt antaga de framlagda lagförslagen.

Stockholm den 5 februari 1935.

På första lagutskottets vägnar: A. ÅKERMAN.

Vid detta ärenden behandling ha när-varit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Anderson i Hägelåkra', Klefbeck, Svenson i Eskhult'. Löfgren, Branting, Wijk-ström och van Mühlenfcls;

från andra kammaren: hen-ni- Lindqvist, Nilsson i Antnäs och Hedlund i Östersund, fru Östlund, herrar Olsson i Rimforsa' och Olsson i Mellerud”, fröken ll'ellin snmt herr Johansson i Bro”.



' Ej närvlrnntle vid utlåtanden justering.

Stockholm 1935. Kungl. Bokzryckeriet, P. A Norstedt & Söner. 350511