Sida:Robinson Crusoe 1926.djvu/277

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
273

skilliga trädgårdsfrön, för vilkas ägande jag fordom skulle hava känt mig särdeles glad. Dessutom lät jag dem få de ärter, kaptenen förärat mig, och uppmanade dem att utså och skörda desamma.

»Jag visade dem den rebelliske kaptenen, hängande i fartygets rånock.»

Efter att hava ombestyrt allt detta, lämnade jag ön dagen därpå och gick ombord å fartyget. Vi gjorde oss genast klara att avsegla, men lättade likväl ej ankar den dagen. Tidigt påföljande morgon kommo tvenne av de fem å ön kvarlämnade männen simmande ut till fartyget. På tillfrågan vad de önskade, svarade de med bittra klagomål över sina tre kamrater och bådo kaptenen för Guds skull taga dem ombord å fartyget, ty eljest bleve de mördade. De tiggde honom att få gå ombord, även om han funne för gott att genast låta hänga dem, ty de funno till och med denna lott drägligare än att vidare dväljas tillsammans med de trenne odjuren till kamrater. Härtill genmälte kaptenen, att han utan mitt samtycke icke kunde göra något för dem; men efter någon svårighet och sedan de högtidligen lovat bot och bättring, blevo de tagna ombord. På grund av

Robinson Crusoe. 18