Den här sidan har korrekturlästs
288
Medan tankar fylla sinnet, syner mätta målarns öga,
Med det ljufva i hans väsen enas mer och mer det höga,
Anden vidgas, den blir större, griper om mer stora mål,
Och kring guldet i hans inre gjuter sig en rand af stål.
I mer stora former lifvet för den unges öga träder,
Hvardagsdrägten lemnas, själen sig i furstepurpur kläder;
Med hvar uppgift Julius lemnar växer konstnärns egen håg,
Hela hafvet i hans inre sväller högre, våg på våg.
Vördnadsvärd och ålderdomlig står »La Disputa» på muren,
Som af orgeltoner manad, af profetisk röst besvuren.
Öfverst tronar segerns kyrka, strålande i gyllne glans,
Nedanför är kampens kyrka, sluten rundt om en monstrans.
