Sida:SOU 1936 51 Yttrande angående revision av 18 kap 13 § strafflagen mm avgivet av befolkningskommissionen.djvu/101

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
43*

4) upplysningsverksamhet, som eljest bedrives efter föreskrifter vilka Konungen

stödda föreläsningsverksamheten, eller

4) upplysningsverksamhet, som eljest bedrives efter föreskrifter vilka Konungen

utfärdar.

5 §.

Försäljer eller tillhandahåller någon eljest åt allmänheten annorstädes än å apoteksinrättning preventivmedel utan att därtill innehava tillstånd,

eller försäljer någon sådana medel, som han är skyldig att saluföra, till högre

pris än medicinalstyrelsen bestämt,

eller bryter någon mot vad i 3 § är stadgat,
straffes med dagsböter eller fängelse.

Åsidosätter någon vad i 4 § är stadgat, straffes med dagsböter.

Påträffas lager av preventivmedel som uppenbarligen är avsett att utan tillstånd försäljas eller eljest tillhandahållas åt allmänheten annorstädes än å apoteksinrättning, skall egendomen tagas i beslag och förstöras.

6 §.

Den som under tid då han är ställd under tilltal för brott mot denna lag fortsätter samma förbrytelse skall, när han därtill varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits fällas till det ansvar som är stadgat för sådan förbrytelse; dock må sammanlagt frihetsstraff icke överstiga två år.

7 §.

Böter som ådömas enligt denna lag tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.


Denna lag träder i kraft den . . . . . 1935, dock att i stad, där stadsstyrelse alltjämt finnes, tillstånd som i 2 § första stycket sägs skall sökas hos stadsstyrelsen.

Den som före den . . . . . . hos vederbörande myndighet sökt tillstånd att försälja preventivmedel vare oförhindrad att med iakttagande av vad i denna lag eljest är stadgat försälja sådana medel till dess ansökningen blivit prövad.

Genom denna lag upphäves 18 kap. 13 § 2 mom. strafflagen.


I fråga om handeln med fosterfördrivande medel framhöllo de sakkunniga, att vissa föremål såsom livmodersprutor med spets, sönder och katetrar i stor omfattning inköptes och användes för fosterfördrivning. Vid den reglering av handeln med fosterfördrivande medel, som de sakkunniga föreslogo, vore det angeläget, att bestämmelserna erhölle en sådan avfattning, att ett ingripande såvitt möjligt kunde äga rum icke blott när det vore fråga om medel, som vore direkt avsedda för fosterfördrivning utan så snart det befunnes, att medel av viss typ — oaktat de äro avsedda för annat ändamål — av allmänheten användes till fosterfördrivning. Liksom i fråga om preventivmedel syntes apoteken icke böra falla under något sådant system. Tillstånd att tillhandahålla fosterfördrivande medel borde beviljas enbart i mycket snäv omfattning så att endast ansedda instrumentfirmor och därmed jämställda komme ifråga. För att skänka ytterligare effektivitet åt det ifrågasatta tillståndssystemet föreslogo de sakkunniga en reglering jämväl av importen. I övrigt ansågo de sakkunniga, att all offentlig reklam angående fosterfördrivande medel borde förbjudas, likaså offentliga eller därmed jämförliga framställningar med anvisning å fosterfördrivande medel eller om sättet för deras användande, vilka icke äro av rent vetenskaplig art.

Med denna motivering framlade de sakkunniga efterföljande utkast till lag om fosterfördrivande medel: