ett allvarligt ont, i stort sett främmande för vårt folks rättstraditioner, att lagstadganden och särskilt en strafflag och en grundlag så öppet åsidosättas.
Mycket starka skäl måste förebringas för att det icke redan av denna grund skall framstå såsom oavvisligen nödvändigt att med undanröjande av på detta område nu rådande missförhållanden bringa lag och lagtillämpning i samklang. Kommissionen vill i detta samband erinra om att faran för en ineffektiv lagstiftning med en sådan lagstiftnings för hela rättsordningen skadliga följder vid lagens tillkomst uppmärksammades av lagrådet, vilket — ehuru det synes hava delat den vid denna tid mera än nu allmänt omfattade avvisande inställningen till den förebyggande födelsekontrollen och särskilt till bruket av tekniska preventivmedel — i sitt yttrande över det inom justitiedepartementet utarbetade ursprungliga lagförslaget gav uttryck åt starka principiella betänkligheter och med anledning härav icke ansåg sig kunna tillstyrka lagförslaget. Vad beträffar preventivlagens syftemål att hindra utbredningen av kännedomen om och bruket av preventivmedel kan fastställas, att detta syftemål icke uppnåtts.
Som redan nämnts, synes bruket av preventivmedel under lagens giltighetstid i stort sett oavbrutet hava varit i tilltagande. I fråga om kännedomen om preventivmedel hava de sakkunniga anfört, att »kunskapen om att preventivmedel finnas torde vara allmänt spridd ända till ungdom, som ännu befinner sig i pubertetsåldern», och de sakkunniga tillfoga: »att personer i den ålder de ingå äktenskap eller knyta utomäktenskapliga förbindelser skulle i någon större utsträckning sakna kännedom om att dylika medel kunna erhållas, synes... föga sannolikt». Till dessa uttalanden hava de sakkunniga fogat tvenne reservationer, i det de dels påpekat, att kännedomen om preventivmedel i de yngsta åldersklasserna måhända blott är mera tillfällig och ytlig, dels ock framhållit att kännedomen om preventivmedel, avsedda att användas av kvinnan — vilka ur olika synpunkter äro att i vissa fall rekommendera framför andra preventivmedel — torde vara föga utbredd.
Befolkningskommissionen anser visserligen dessa sakomdömen i stort sett välgrundade men vill för sin del till dem foga ett par ytterligare och synnerligen viktiga reservationer. Kommissionen har således funnit, att, även om med varje år kännedomen om att tekniska preventivmedel äro att tillgå är i snabb utbredning, lager inom vårt folk likväl finnas i vilka sådan kännedom saknas, och så ej blott i de allra yngsta åldersklasserna. Det är vidare uppenbart, att den kännedom om tekniska preventivmedel, som i allmänhet finnes, synnerligen ofta är av sådan art, att den icke kan anses vara en rationell kunskap om lämpligaste metod för födelsekontroll. Dessa frågor äro mera ingående berörda i kommissionens betänkande i sexualfrågan.
En tydligt uttalad avsikt med preventivlagen var även att söka hejda det
vid lagens tillkomst sedan länge pågående nativitetsfallet. Då enligt vad nyss
sagts utbredningen av kännedomen om och bruket av preventivmedel varit i
oavbruten stegring, kan lagen redan med hänsyn till dessa sakförhållanden
icke i högre grad tänkas hava förmått främja det nämnda syftet.
Såsom av medicinalstyrelsen och de sakkunniga framhållits, har vidare
