Sammanfattning av grunderna för upphävandet av preventivlagens centrala bestämmelser.
I den framställning av preventivlagens innebörd, som inledningsvis givits, har såsom dennas centrala bestämmelser betecknats förbuden mot utbjudande av preventivmedel, förledande till deras användande och meddelande av anvisning om sättet för deras användande. Då i det följande talas om »preventivlagen» avses närmast dessa bestämmelser. Befolkningskommissionen föreslår, som av vid yttrandet fogade lagförslag framgår, upphävandet av dessa lagbestämmelser.
Vissa av skälen härför äro redan antydda i det föregående. Samtliga skäl äro genom undersökning grundade och mera utförligt framlagda i betänkandet i sexualfrågan. Befolkningskommissionen vill — under allmän hänvisning till nämnda betänkande — kortfattat sammanfatta sina skäl på följande sätt.
Lagen har icke vunnit tillämpning. Dess öppna åsidosättande är ett allvarligt ont ur synpunkten av lagarnas helgd och rättsordningens fasthet. Förslag att — med preventivlagens bibehållande i dess nuvarande form — bringa rättstillämpningen i samklang med lagen har icke framställts.
Rättstekniskt är lagen inkonsekvent så tillvida, att dess bestämmelser blott gälla mekaniskt verkande preventivmedel i fast form, ehuru lagens motivering gäller alla slags preventivmedel.
Lagens ursprungliga syftemål att hindra utbredningen av kännedomen om och bruket av tekniska preventivmedel och att hejda nativitetsfallet har icke uppnåtts.
I den mindre mån lagen faktiskt fördröjt spridningen av effektiva metoder för förebyggande födelsekontroll och smittskydd, har verkan i vissa fall varit, att mindre ändamålsenliga eller rentav hälsovådliga preventivmedel kommit till användning. I den mån lagen hindrat genomförandet av skydd mot smitta i lösa opersonliga könsförbindelser måste den antagas hava motverkat strävandena att minska könssjukdomarnas spridning. Lagen måste anses vara i sin mån medansvarig till det utbredda bruket av framkallade aborter såsom medel för födelsekontroll. Allmänt har lagen såsom hinder för utbredningen av kännedomen om och tillgången till effektiva medel för skydd mot smitta av könssjukdom eller mot befruktning vid samlag blott kunnat hava haft i någon väsentlig mån avsevärda verkningar för unga och oerfarna personer och personer i de fattigare samhällsklasserna samt dessutom för individer med mindre än normal intelligens, karaktär och förtänksamhet för en handlings följder, vilket i och för sig näppeligen ur någon synpunkt kan bedömas såsom annat än individuellt och socialt olyckligt.
Lagen har på olika vägar verkat hindrande för den vederhäftiga och allvarliga upplysningsverksamheten såväl vad beträffar preventivmedlens betydelse såsom medel för förebyggande födelsekontroll som deras betydelse såsom medel för smittskydd. Lagen har därigenom även verkat neddragande på den nivå, vara den offentliga diskussionen och upplysningsverksamheten i könslivets frågor kommit att föras i vårt land och likaså på handeln med tekniska preventivmedel. Vissa av de i kommissionens betänkande i sexualfrågan framlagda förslagen om samhälleliga åtgärder till en förbättrad upplysning om den förebyggande födelsekontrollens och smittskyddets rationella teknik förutsätta preventivlagens upphävande.
I nativitetstalen vinnes en bekräftelse å den uppfattning, som läkarnas erfarenhet sedan länge givit, nämligen att viss födelsekontroll vid samlag — med vissa angivna undantag, vilka i stort sett äro oberoende av politisk, etisk och religiös inställning — måste antagas vara godtagen och praktiskt utövad av i det närmaste hela den del av det svenska folket, som befinner sig
