i fruktsam ålder och som, utan att sterilitet föreligger, lever i äktenskap eller eljest icke kan antagas leva i fullkomlig avhållsamhet. Då å ena sidan lagen ursprungligen grundats och ännu i den allmänna meningen grundas i det omdömet, att födelsekontroll vid samlag icke är etiskt berättigad och av detta etiska skäl — jämte de befolkningskvantitativa — bör motverkas, och då å andra sidan dock sådan födelsekontroll i de enskildas liv faktiskt allmänt godtages, har ett för hela folkets moral farligt element av bristande uppriktighet skapats.
Den absolut avvisande inställningen mot förebyggande födelsekontroll såsom sådan har visats vara ur olika synpunkter — även den etiska — omöjlig att upprätthålla. Det har befunnits att förebyggande födelsekontroll inom äktenskapen bör bedömas såsom berättigad, då arvshygieniska, medicinska, hygieniska eller familjeekonomiska skäl föreligga. Den förebyggande födelsekontrollens positiva värde såsom förutsättning i många fall för tidig äktenskapsbildning har framhållits. Ur såväl hygienisk som familjesocial synpunkt framträder en förebyggande födelsekontroll såsom ett i de icke sterila äktenskapen normalt tillvägagångssätt. Den förebyggande födelsekontrollen bör därvid icke ses såsom enbart åsyftande barnbegränsning. Den har en viktig positiv uppgift genom att möjliggöra en sådan spridning i tiden av barnsbörderna och en sådan anpassning av barnantalet, som med hänsyn till hustruns och barnens hälsa och hela familjens välfärd är påkallad. Förebyggande födelsekontroll i syfte att nå viss spridning av barnsbörderna blir av hygieniska skäl särskilt påkallad inom äktenskap, där makarna vilja föda upp en stor barnskara.
Faran av den extrema barnbegränsningen ej blott för folkets bestånd utan även för äktenskapens lycka och barnens fostran har även understrukits. Födelsekontroll är emellertid icke liktydig med extrem barnbegränsning. Den extrema barnbegränsningens motverkande förutsätter icke födelsekontrollens avskaffande men kräver ett ansvarsfullare bruk inom äktenskapen av den födelsekontroll, vilken i och för sig är ur olika synpunkter och i viss utsträckning påkallad.
Från etisk synpunkt kan förebyggande födelsekontroll i visst fall anses vara berättigad eller icke berättigad. Däremot har en mindre effektiv metod vid födelsekontrollens utövande etiskt sett icke företräde framför en mera effektiv metod. Vid utredning av frågan om valet av metod för den förebyggande födelsekontrollens genomförande har den slutsatsen vunnits, att i ett stort flertal äktenskap användandet av vissa i lagens bestämmelser åsyftade preventivmedel är att tillråda framför den nu oftare tillämpade metoden med s. k. avbrutet samlag.
Den etiska synpunkten har — sedan den absolut avvisande ståndpunkten mot födelsekontrollen såsom sådan frånträtts och det etiska omdömet därigenom ställts beroende av handlingens verkningar och motiv — visats icke strida mot utan tvärtom stödja de nyssnämnda sakliga synpunkterna.
I fråga om särskilt de utomäktenskapliga könsförbindelserna hava skäl förebragts, på grund varav under nu rådande ekonomiska och sociala förhållanden en allmän och urskillningslös etisk förkastelsedom över dessa förbindelser icke kan uttalas. Den i vissa kretsar rådande uppfattningen om ett alltmera framträdande sexualmoraliskt förfall hos Sveriges ungdom har på goda grunder bestritts. Även med beaktande av de på sina håll framträdande missförhållandena måste allmänt och genomsnittligt sett ungdomen i vår tid antagas stå högre och icke lägre i fråga om sexualmoralen än under närmast föregående mansåldrar. Bortsett från de två sistberörda slutsatserna, hava skäl angivits för uppfattningen, att spridningen av de i lagen åsyftade tekniska preventivmedlen icke haft en mera betydelsefull verkan å de
