Sida:SOU 1936 51 Yttrande angående revision av 18 kap 13 § strafflagen mm avgivet av befolkningskommissionen.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
51

nyss anförda stadgande i paragrafens första moment jämväl är tillämpligt. Det är vidare skadligt ur rättsordningens synpunkt, såsom fallet är med varje stadgande, vilket föreskriver något annat än som motsvarar den till- lämpade rätten. Även i den utsträckning det tillämpas och anses böra till- lämpas, innefattar det en dubbelbestämmelse till men för det ingalunda blott formellt viktiga kravet på lagstiftningen, att denna skall vara kort, knapp och klar.

Skulle det emellertid visa sig, att efter upphävandet av andra stycket i 18 kap. 13 § strafflagen en missuppfattning skulle uppkomma rörande innebörden av denna lagändring, torde detta lämpligen kunna rättas exempelvis genom anvisningar från vederbörligt håll till åklagarmyndigheterna. I sådana anvisningar kunde framhållas, att gärningar av förevarande slag, som såra tukt och sedlighet, så att allmän förargelse eller fara för andras förförelse därav kommer, givetvis äro straffbara enligt paragrafens första stycke jämväl efter den nu åsyftade lagändringen, och att såsom sådan gärning bör avses offentligt utställande eller förevisande av preventivmedel i samband med försäljning. Att för detta ändamål införa en särbestämmelse beträffande vissa förfaranden, nämligen de som avse preventivmedel — en särbestämmelse, som endast skulle innehålla vad som redan därförut gällde i fråga om sådana förfaranden i allmänhet — finner kommissionen vara ur saklig synpunkt onödigt och ut lagteknisk synpunkt olämpligt.

Befolkningskommissionen finner på anförda skäl, att även preventivlagens bestämmelser om förbud mot offentligt utställande eller förevisande av preventivmedel samt kringförande till försäljning av sådana medel böra upphävas.

Preventivlagens samtliga förbud, både dess såsom centrala betecknade föreskrifter och nyss avhandlade bestämmelser, gälla handlingar med avseende å ej blott preventivmedel utan även föremål, som är avsett för otuktigt bruk.

I inledningen har redan framhållits, att de åsyftade föremålen knappast i avsevärd mängd torde förekomma i Sverige, vidare, att här ifrågavarande handlingar böra förbliva straffbara samt att dessa handlingar falla under stadgandena i paragrafens första moment. I likhet med vad framhållits vid framläggandet av Kungl. Maj:ts proposition till 1934 års riksdag och i överensstämmelse med de sakkunniga anser kommissionen straffbarheten av ifrågavarande handlingar jämlikt paragrafens första moment så uppenbar även efter andra momentets upphävande, att komplettering av paragrafens första moment är överflödig.

Befolkningskommissionen finner således, att preventivlagens särskilda förbud mot olika slag av handlingar i fråga om föremål, som är avsett för otuktigt bruk, bör upphävas.