Sida:SOU 1938 45.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
53

framhåller, att badmöjligheterna äro ganska begränsade trots rikedomen på sjöar; de från annat håll såsom lämpliga friluftsområden föreslagna strandområdena inom länet äro "icke så mycket att räkna med, eftersom de i mycket stor utsträckning redan äro bebyggda med sportstugor eller hålla på att bliva det, varigenom de mest tilltalande partierna redan äro avstängda för allmänheten".

Eskilstuna lider enligt drätselkammaren kännbar brist på lämpliga sommarbadplatser. Badmöjligheterna anses av länsjägmästaren vara begränsade till vissa delar av Mälarens och Hjälmarens stränder, där emellertid de bästa områdena, såsom vid Kvicksund och Mälarbaden, redan äro tagna i anspråk.

Katrineholms-trakten: Bebyggelsebara stränder i stadens närhet sägas vara i det närmaste upptagna med bland annat sportstugor vid Kolsnaren, Viren, Tisnaren och Djulösjön. Sportstugor förekomma dessutom strödda vid ett flertal andra sjöstränder i stadens omgivningar. Exploateringen säges flerstädes ha skett planlöst utan större hänsynstagande till behovet av allmänna platser utmed stränderna. Stadens badplatskommitté klagar över vattenförorening från kloak- och avloppsledningar.

Nyköpings-trakten: De goda badstränderna vid Östersjön äro enligt länsjägmästaren oftast bebyggda, och de befintliga små områdena med badmöjligheter för allmänheten decimeras hastigt, då sportstugebygge pågår i mycket stor utsträckning. Inne i landet finnas visserligen många sjöar men blott undantagsvis någon obebyggd naturlig badstrand. I fjärdarna närmast staden är vattnet enligt drätselkammaren så förorenat, att det icke bör användas till bad. Enligt länsarkitekten är framförallt skärgården eftersökt för friluftsliv, varom en segel- och motorbåtsflotta om över 600 båtar vittnar. De för strandhugg tillgängliga och lämpliga stränderna synas dock hastigt minska (jfr uppgifterna under Oxelösund).

Oxelösund: Municipalnämnden meddelar, att en del badplatser ha blivit oanvändbara genom kloak- och spillvatten. och anför vidare: "Det synes egendomligt att Oxelösund, som på tre sidor är omflutet av Östersjön, skall lida brist på lämpliga bad- och campingplatser, men med de senare årens allt mer förekommande sportstugebyggen är numera varje i privat ägo varande till badstrand lämplig plats upplåten eller avsedd att upplåtas för bebyggelse" Enligt länsarkitekten äro bland annat områdena utefter Marsviken väster om Oxelösund nu föremål för stark exploatering, och den av Nyköpings stad ägda udden mellan Marsviken och Oxelösund har enligt genom länsjägmästaren erhållen uppgift delvis upplåtits till bebyggelse.

Strängnäs: Drätselkammaren meddelar, att lämpliga badstränder i trakten förekomma synnerligen sparsamt samt att vattnet i stadens närhet är så förorenat av kloakvatten, att det har varit fråga om att förbjuda badning vid Mälarestranden och inrätta "ett friluftsbadssurrogat i form av en öppen, konstgjord landbassäng på friluftsbadets plats". Sommarstugebebyggelse förekommer likväl vid Mälarens strand.

Torshälla: Drätselkammaren meddelar, att Eskilstunaåns vatten på grund av vattnets förorening icke kan användas till bad, och att tillgängliga badstränder vid Mälaren finnas endast på kronomark, då övriga lämpliga stränder äro exploaterade för sommarbebyggelse.


Önskemål beträffande strandskydd: Katrineholms drätselkammare: snabbt interimistiskt förbud att sälja badstrand till enskilda; avstyckningsförbud för i planer reserverade platser för friluftsbad. Oxelösunds municipalnämnd: åtgärder med hänsyn till den fortskridande bebyggelsen; avstycknings- och bebyggelseförbud torde underlätta uppgörelse om nyttjanderätt. Strängnäs drätselkammare: lagstiftning beträffande kloakreningsanläggningar.

Länsarkitekten förordar skyndsamma åtgärder syftande till obligatorisk reglering av bebyggelsen bland annat vid alla stränder.