Swaradhe Jesus, Sannerligha,
sannerligha sägher iagh tigh, Vthan en warder född aff watn
och Andanom, kan han icke ingå j Gudz Rike. Thet som är
födt aff kött,(födt aff kött)
Menniskionnes förnufft, natur och frij
wilie, weet intet säya
aff Gudz nådh och
werck, Ja, the sky
ther widh, Huru skola the tå aff sigh sielff
kunna begära henne,
såsom thenne Text
klarligha bewijsar. thet är kött. Och thet som är födt aff Andanom,
thet är ande. Förundra icke at iagh sadhe tigh, at j mosten
födhas på nytt. Wädhret blåås hwart thet wil, och tu hörer
thes röst, och tu weest icke huadhan thet kommer eller huart
thet faar, Altså är huar och en som aff Andanom född är.
Nicodemus swaradhe, och sadhe til honom, Huru kan thetta skee? Jesus swaradhe, och sadhe til honom, Ästu en Mestare j Jsrael, och weest icke thetta? Sannerligha, sannerligha sägher iagh tigh, Wij tale thet wij wete, och thet wij haffue seedt thet wittne wij, och wårt wittnesbyrd anammen j icke. Troo j icke när iagh sägher idher om jordesk ting, Huru skolen j tå troo, om iagh sägher idher om himmelsk ting.
Och ingen faar vp j himmelen, vthan then som foor nedher aff himmelen, menniskionnes Son som är j himmelen. Och såsom Moses vphögde Ormen j öknenne,Nume. 21. altså moste ock menniskionnes Son warda vphögd, På thet at hwar och en som troor på honom, skal icke förgåås, vthan få ewinnerlighit lijff.
Ty så elskadhe Gudh werldena, at han vthgaff sin eenda Son, på thet, at hwar och en som troor på honom, skal icke förgåås, vthan få ewinnerlighit lijff. Ty icke haffuer Gudh sendt sin Son j werldena, at han skal döma werldena, vthan på thet at werlden skal warda saligh genom honom. Hwilken som troor på honom, han warder icke dömd, Men hwilken som icke troor, han är redho dömd, Effter thet han icke troodde j Gudz eenda Sons nampn. Men thetta är domen, at Liwset är kommet j werldena, och menniskionar elskadhe meer mörkret än Liwset, ty theras gerningar woro onda. Ty hwar och en som illa gör, hatar Liwset, och kommer icke til Liwset, at hans gerningar skola icke warda straffadha. Men then som gör sanningena, han kommer til Liwset, at hans gerningar skola warda vppenbara, ty the äro giorda j Gudhi.
Ther effter kom Jesus och hans Läriungar j Judeska landet, och wistadhes ther medh them, och döpte. Döpte ock teslikes Johannes j Enon widh Salim, ty ther war mykit watn. Och the komo och läto döpa sigh, Ty Johannes war icke än tå kastat j hechtelse.
Tå kom vp itt spörsmål jbland Johannis Läriungar samt medh Judanar, om reningen. Och komo til Johannem, och sadhe til honom, Rabbi, Then som war när tigh på hinsidhon Jordan, then tu wittnadhe om, Sij, han döper, och alle komma til honom. Johannes swaradhe, och sadhe, Menniskian kan intet tagha, vthan thet warder henne giffuit aff himmelen. J ären sielffue mijn wittne, at iagh sadhe, Jcke är iagh Christus, vthan iagh är send för honom. Then som Brudhena haffuer, han är Brudhgummen, Men Brudhgummans wen som ståår och hörer honom, han frögdar sigh aff Brudhgummans röst. Thenna mijn frögd är nu fulbordat, Honom bör wexa til, och migh bör förminskas.
Then som offuan effter kommer, han är offuer alla. Then
aff jordenne är, han är aff jord, och aff jordenne talar han.
Then aff himmelen kommer, han är offuer alla, och thet han
haffuer seedt och hördt, thet wittnar han, och hans
wittnesbyrd anammar ingen. Then som anammar hans wittnesbyrd,
han haffuer (besiglt)
Thet är, han finner
såsom itt insigel vthi
sitt hierta tryckt, nemligh, trona, huru Gudh
är sanferdig, såsom
han sägher j siwnde
Cap. Then ther Fadhrens wilia gör, han
förnimmer om thenna
lära är aff Gudhi.besiglt, at Gudh är sanferdigh. Ty then Gudh
sendt haffuer, han talar Gudz ord, Ty Gudh giffuer icke
Andan effter mått.(effter mått)
ändoch Andans gåffuor och werck effter mått vthdelat warda. Ro. 12. 1 Cor 12.
Så är doch Anden
sielff vthi alla Christna
rijkeligha och vthan
mått vthguttin, så at
han alla synder och dödhen vpsluker. Tit. 3. Fadhren elskar Sonen, och alt haffuer
han giffuit honom j hender. Hwilken som troor Sonenom,
han haffuer ewinnerlighit lijff, Men then som icke troor
Sonenom, han skal icke få see lijffuet, Vthan Gudz wredhe
bliffuer offuer honom.
IIII. Capitel.
