Gaff icke Moses idher Laghen, och likwel gör ingen aff
idher Laghen fult? Hwj söken j effter at dödha migh?
Swaradhe folcket, och sadhe, Tu haffuer dieffuulen, Hoo söker
effter at dödha tigh? Swaradhe Jesus, och sadhe til them,
Jagh giorde ena gerning, och ther vndren j alle på, För then
skul gaff Moses idher omskärelsen, icke at hon är aff Mose,
vthan aff fädherna, och likwel omskaren j menniskiona om
Sabbathen.(Sabbathen)
Hålla Sabbath, är
Mose Lagh, Omskärelsen är fädhernas
Lagh, Måtte henda, at
the wore twert emoot
hwart annat, Ty omskärelsen moste jw skee
på ottonde daghen,
och then kunde komma på Sabbathen, så
moste then ena Laghen wijka vndan för
then andra, och warda brutin, Therföre
ståår icke Lagsens fulbordan j bookstaffuen,
vtan j Andanom. Tagher nu menniskian omskärelsen om
Sabbathen, på thet at Mose Lagh icke skal warda brutin, på
migh bliffuen j mislynte, at iagh giorde hela menniskiona
helbregda om Sabbathen? Dömer icke effter ansichtet, vthan
dömer en rett doom.
Tå sadhe någhre aff Jerusalem, Är icke thenne then the fara effter at dödha? Och sij, han talar frijtt, och the tala intet til honom. Weta nu wåre Öffuerste för wisso, at han är wist Christus? Doch wij wete hwadhan thenne är. Men när Christus kommer, weet ingen hwadhan han är.
Tå ropadhe Jesus j Templet, lärde och sadhe, Ja, j kennen migh, och j weten hwadhan iagh är, och iagh är icke kommen aff migh sielff, Vthan then migh sendt haffuer, han är sanferdigh, then j icke kennen, men iagh kenner honom, Ty iagh är aff honom, och han sende migh. Tå foro the effter at gripa honom, doch kom ingen sina hender widh honom, ty hans tijdh war icke än tå kommen. Men monge aff folcket troodde på honom, och sadhe, När Christus kommer, icke warder han meer tekn görande, än thenne giordt haffuer?
Så hörde the Phariseer, at folcket mumladhe sådant om honom. Och sende Phariseerna och the öffuerste Presterna tienare vth, til at gripa honom. Tå sadhe Jesus til them, Jagh är än nu en liten tijdh när idher, och så gåår iagh bortt til honom som migh sendt haffuer. J skolen sökia migh, och intet finna migh. Och ther iagh är, tijt kunnen j icke komma. Tå sadhe Judanar emellan sigh, Hwart wil thenne gå, at wij skole icke finna honom? Mon han wilia gå vth jbland Hedhninganar, som här och ther förströdde äro, och lära Hedhninganar? Hwadh är thet för itt taal som han sadhe, J skolen sökia migh, och intet finna migh, och, ther iagh är, tijt kunnen j icke komma?
Men på ytersta daghen j höghtijdenne, then ock störst war,
stoodh Jesus och ropadhe, säyandes, Hwilken som törster,
han komme til migh och dricke. Hwilken som troor på
migh, såsom Scrifften sägher,Jsaie 12.
Jsaie 44. aff hans qwidh skola flyta
leffuandes watns strömer. Men thet sadhe han om Andan,
hwilken the få skulle som på honom troodde. Ty then helghe
Ande war icke än tå på ferde, Ty Jesus war icke än nu
förklarat. Tå nu monge aff folcket hörde thetta talet, sadhe the,
Thenne är sannerligha en Prophet. En part sadhe, Thenne
är Christus. Men somlighe sadhe, Jcke skal Christus komma
aff Galilea? Sägher icke Scrifften, at Christus skal komma
aff Dauidz sädh, och aff then stadhen BethlehemMichee 5. ther Dauid
war? Och wardt een twedregt jbland folcket för hans skul,
Och somlighe aff them wille gripa honom, Men ingen kom
hender widh honom.
Tå komo tienarenar til öffuersta Presterna och Phariseerna, Och the sadhe til them, Hwj haffuen j icke hafft honom hijt? Tienarenar swaradhe, Aldrigh haffuer någhor menniskia så talat som thenne mannen. Swaradhe them Phariseerna, Ären j icke ock förförde? Jcke haffuer någhor aff Öffuerstanar eller Phariseerna troodt på honom? Vthan thetta folcket som icke weet Laghen, är förbannat.
Tå sadhe til them Nicodemus, then som kom til honom om nattena, hwilken war en aff them, Jcke dömer wår Lagh någhor menniskio, medh mindre man först förhörer honom, och fåår weta hwadh han gör? Swaradhe the, och sadhe til honom, Äst tu icke ock en Galileer? Ransaka och see, at aff Galilea är ingen Prophet vpkommen. Och så gick hwar och en heem til sitt.
