92
På Vårqvisten.
(1859.)
Min sångmö gläds af solens majestät — fallera,
Hon kan ej hålla mund för aldrig det — fallera.
När jag får sjunga, mår min kropp så bra — fallera:
Jag har till hands en ”Liten Krönika” — fallera.
Vi hela vintern gått i ler och grus — fallera,
Och ingen vet, hvar Bore hållit hus — fallera.
Tillgången varit knapp på snö och is — fallera,
Han visst har råkat fast för någon kris — fallera.
Ett embete för skogen finnas bör — fallera:
Vi fått en general-skogs-direktör — fallera.
Hvem kunde tjensten bättre anförtros — fallera?
Är det ej skönt att skogen fått sin ros — fallera!
På höga namnsdar ges ej mer salut — fallera,
Vår tid kan nog behöfva spara krut — fallera.
Men lärkan sköts likväl uppå försök — fallera,
Fast skytten långnäst blef i kungens kök — fallera.
På Norr ha vi ett ångkök redan sett — fallera,
På Söder få vi kanske också ett — fallera.
Nu får man mat och porter, som är frisk — fallera,
Och krögarn hänger läpp inom sin disk — fallera.
