Sida:Sherlock Holmes äventyr - Fjärde samlingen.djvu/95

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


David Ljungdahl Läsande män.png

Berömda män om böcker och läsning.

Det är ju icke först från boktryckarekonstens uppfinning böckerna leda sitt ursprung. De äro naturligtvis lika gamla som konsten att skriva och läsa. De äldsta böckerna voro rullar — under sjunde århundradet började man skriva nästan uteslutande på pergament. Men de gamla kände även fyrkantiga böcker av metall, trä, elfenben. Först med Gutenbergs uppfinning vann häftning och inbindning av böcker sin utbildning.

Vilka kolossala framsteg har icke läsningen sedan dess gjort! Från att först ha varit några utvaldas privilegium äro böckerna nu allas egendom och i våra dagar bli litteraturens skatter allt mer tillgängliga för en var. Vi ha här nedan plockat samman en del citat ur vad store män alltifrån långt före Kristi födelse till nuvarande tid skrivit och talat om värdet av böcker och läsning. Det är en intressant samling, som visar huru oersättliga böcker äro, huru de blivit våra bästa vänner och ovärderligt umgänge.

Vi göra således början med de gamla klassikerna:

Socrates säger i en av sina skrifter: Använd din tid till att förädla dig genom andra människors skrifter, så skall du lätt uppnå vad andra arbetat hårt för. Föredrag kunskap framför rikedom, den senare förgår, den förra består.


En inskription på det år 300 före Kristus grundade biblioteket i Alexandria löd: Själens näring eller sinnets medicin.


Cicero skriver : Andra sysselsättningar äro icke för alla tider eller alla åldrar eller alla ställen. Men läsning är ungdomens näring och ålderdomens vederkvickelse, en prydnad under framgången, en tillflyktsort och en tröst i motgången, den skänker välbehag i hemmet och är ingen börda när man är borta, sällskap under långa kvällar, på våra resor och när vi vila oss på landet.


Seneca, den store filosofen: Om du ägnar din tid åt studium av goda böcker undviker du detta livets leda, ej heller längtar du efter natten därför att du tröttnat på dagen, ej heller blir du en börda för dig själv eller ditt sällskap outhärdligt för andra.


Plutarkus: Vi böra betrakta böcker så som vi välja sötsaker, icke uteslutande gripa efter de mest välsmakande utan främst beakta de mest hälsosamma, icke förneka oss någondera men gilla de senare mest.


Plinius d. y.: Plinius den äldre brukade säga att ingen bok var så dålig att icke någon del av den kunde vara till gagn.


Francesco Petrarca, den italienske skalden som nådde upp till en Ciceros skaldskap och med rätta fått namnet humanismens fader, skriver på ett ställe att böcker aldrig mista sin smak för honom. De resonera med oss, de rådgöra med oss och äro förenade med oss genom en viss levande talför förtrolighet. Varje bok icke blott ingjuter känslan av att tillhöra sina läsare utan den väcker tanken på andra böcker och önskar att även lära känna dessa.»


Lord Bacon, den store engelske filosofen, har på ett ställe i sina skrifter detta uttalande: »Läs icke för att säga emot och vederlägga, ej heller för att tro blint eller taga allt för givet eller för att få prata och diskutera utan för att överväga och begrunda. Somliga böcker äro blott att smaka på, andra att sluka och några få att tuggas och smältas. Det vill säga att somliga böcker skola endast läsas delvis, andra skola läsas icke alltför omsorgsfullt och några få studeras helt och hållet med noggrannhet och uppmärksamhet.»


Earlen av Bedford ger sina söner detta goda råd: »Till stor nytta inte blott för edra böcker utan även för hälsa och sysslor måste jag råda och anbefalla er att vänja er att stiga upp tidigt. Ty, tro mig, ingen sjusovare har någonsin uträttat stora och ädla dåd... Låna därför av dessa gyllene morgontimmar och ägna dem åt edra böcker.»


John Locke — som bekant Englands ryktbaraste filosof — yttrar i sitt stora arbete om människans förstånd dessa ord:

»Uppfostran är gentlemannens början, men läsning, gott sällskap och eftertanke kräves för att få honom färdig. De som ha läst om allting anses även förstå allting, men det är icke alltid så — läsningen förser endast hjärnan med kunskapsmaterial, det är tänkandet som gör det lästa till vår egendom.»



Den franske ärkebiskopen Fénelon, som stod på höjden av sin tids bildning och är författare till Telemaque, satte så stort värde på böcker att han säger: »Om alla rikens kronor lades för mina fötter som utbyte mot mina böcker och min kärlek till läsning skulle jag med förakt stöta dem alla tillbaka.»


Engelsmannen Jonathan Swift, författare till bl. a. GULLIVERS