Skånska Posten.
Lördagen den 9 December.
På SKÅNSKA POSTEN, hvilken redigeras enligt samma plan som hittills och utkommer 2:ne gånger i veckan, kan för 1848 prenumereras på Boktryckeriet med 4 riksdaler B:ko för hel årgång, för halft och fjerdedels år i proportion. För kortare tid än qvartal mottages icke prenumeration. Vid reqvisition på Postkontoren tillägges vanligt Postförvaltare-arfvode. Annoncer betalas med 2 skilling B:ko för hvarje tryckt rad, med undantag af giftermåls- och dödsfallsnotiser samt sådana, som röra insamlingar för genom vådeld eller andra olyckshändelser i nöd råkade orter eller enskilda medborgare, hvilka annoncer kostnadsfritt införas. Utom staden boende personer behagade vid andra annoncers insändande bifoga betalning enligt den beräkning, att hvarje tryckt rad innehåller omkring 56 bokstäfver.
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
FRANKRIKE. Paris 26 Nov. Gårdagens debatt har slutats med en fullständig seger for Cavaignac. Generalen hade neml. af sina fiender inom nationalförsamlingen, Kommunister och Bonapartister, blifvit hårdt antastad för sitt förhållande under Juni-dagarne. Men resultatet af den i 10 timmar fortsatta debatten blef en med 503 röster mot 34 afgifven förklaring, att “Nationalförsamlingen vidblifver sitt dekret af d. 28 Juni, hvarigenom Gen. Cavaignac, Chef för verkställande makten, förklaras hafva gjort sig om fäderneslandet väl förtjent.” Församlingen öfvergick derpå till dagordningen. Cavaignacs fiender, särdeles Bonapartisterne, äro helt och hållet förkrossade genom denna tilldragelse, som tidigt på morgonen i dag blifvit genom telegraferne spridd till alla departementer. — Paris 28 Nov. Ryktet, att Påfven på sin flykt (se nedanföre) redan landstigit i Marseille, gaf åt nationalförsamlingens debatt i dag, hvarvid Italienska angelägenheterna voro å bane, ett ökadt interesse. Tillspord rörande tilldragelserna i Rom, meddelade Cavaignac följande upplysningar: “I förgår erhöllo vi underrättelse, att Påfven flytt från Rom. Samma dag gåfvo vi genom telegrafen order, att 3500 man skulle på 4 fregatter i Toulon inskeppas till Civitavecchia; deputeraden Courcelles har åtagit sig missionen att med denna eskader begifva sig till Rom eller öfverhufvud dit, der Påfven befunne sig. Ankommen till Civitavecchia, bör H:r Courcelles begifva sig till republikens gesandt och meddela honom ändamålet af missionen, som är att ställa sig till Påfvens disposition och återgifva honom den personliga frihet man beröfvat honom. Önskar Hans Helighet begifva sig till Franska republikens område, bör för sådant ändamål en fregatt till honom upplåtas.” — Krigsministern Lamoriciére har tillkännagifvit sig ämna föreslå en betydlig minskning af den aktiva arméen. — Ändtligen har äfven Louis Napoleons manifest blifvit synligt. Det tros allmänneligen hafva flutit ur H:r Thiers' penna; ty H:r Louis sjelf är, såsom man vet, så blottad på talanger, som om han härstammade från de äldsta dynastierna. Manifestet är med mycken skicklighet så affattadt, att det i allmänna fraser och löften koketterar med alla partier.
ITALIEN. Till Paris ankom d. 26 Nov. om aftonen en kurir, hvilken d. 19 lemnat Rom och medförde till franska kabinettet den underrättelse, att Påfven flytt från Rom. — Ministern Grefve Rossi har blifvit mördad i Rom. Säkert är, att han fallit ett offer for en väl öfverlagd och vidt utgrenad sammansvärjning, och att hans undanrödjande redan länge varit beslutadt. Rossi skall redan flera gånger blifvit varnad, men det oaktadt förblifvit obekymrad. Mördaren blef hvarken af de i grannskapet varande karabiniererne, eller af de samlade grupperna fasttagen, hvilket synes antyda en vidt förgrenad komplott. Mordvapnet hade förts med så säker hand, att det afskurit halspulsådern, så att Rossi inom få minuter uppgaf andan. På tillfrågan hvem mördaren var, om man fasttagit honom, och huru det var möjligt, att ett sådant mord kunde vågas och begås midt framför skildtvakternas ögon, svarades endast, att det var en ung man, som man icke kunde gripa.
TYSKLAND. Wien 29 Nov. Från Siebenbürgen äro de senaste underrättelserna högst nedslående, ja rysliga. Öfverallt inom partierna mord, plundring, brand och förödelse! — Antalet af de under de senaste stridsdagarne framför och i Wien stupade kan väl ännu icke bestämdt uppgifvas; men man antager, att antalet utaf döda och sårade af militär och borgerskap uppgår till öfver 5000, hvaraf utaf den förra öfver 1500. — D. 1 Dec. skulle operationerna mot Ungern definitift börjas, och Furst Windischgrätz äfvensom Jellachich då begifva sig till arméen. Här qvarblifva emellertid 35,000 man såsom garnison. — Berlin 30 Nov. Omkring 170 deputerade af venstra sidan och centern hafva bestämdt beslutit att icke begifva sig till Brandenburg, och församlingen blifver efter all sannolikhet icke fulltalig. Man torde således komma att hjelpa sig ur förlägenheten medelst suppleanternes inkallande, och sedan nödtorfteligen komma öfverens om en konstitution, emedan Konungen hyser en bestämd motvilja mot församlingens upplösning. Brandenburg är helt och hållet militäriskt besatt, och man har inrättat sex nya vakter, hvilka betäcka bryggorna och hufvudpunkterna. — H:r v. Gagerns förslag rörande öfverlåtande af Tyska centralmakten på Preussen, har redan af det skäl icke funnit något benäget öra vid hofvet härstädes, att det hittills endast utgett från nationalförsamlingen; man vill först då beqväma sig till att ingå derpå, om Tyska furstarne på ett passande sätt instämma deruti; äfven vill man först försäkra sig om de utländska makternas bifall.
SCHLESWIG-HOLSTEIN. Från Schleswig skrifves under d. 23 Nov.: “Under den senare tiden hafva Danskarne flera gånger hotat med ett infall i Schleswig-Holstein, hvarmed de skulle vilja understödja sina fortsatta, orättvisa anspråk. Vi kunna emellertid ur säker källa försäkra, att General Bonin af-
