Sida:Sköldebrev för Jon Björnberg 155a.JPG

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
30
Datum Stockholm Julius

kan optänkias, behöfwes icke heller, att dee medh löhn eller lego till dess efftertracktande skulle reetas och oppwäckias: Kunne ey heller igenom mothgång eller något förtreetz tillfogande ifrån henne afwändas eller afskräckias. Så hafwe doch likwäl wthi alla tijder och i alla wälbestälte Republiker och Konungarijken ett wälbetankt och öfligit bruk warit, att dee som fram för andra sigh om dygden hafwa beflijtat, och wthi så måtto androm föregått, ähre förmedelst Kungeligh Ährebref och wittne, icke allenast i deras liffztijdh, wthan och effterkommandom nampnkunnige wordne, så och androm föredragne och igenom Ståndh och Adelige titlar ophögde och beprydde, både för thet, att den sigh lofligen förhållit och sådant meriterat hafwe; Såsom och på thedh, att andre der igenom, i lijka måtto till dygdens öfning bewekes öfning bewekes och opwäckies måtte, däraf och sköldh och wapnebref deres förste whrsprung hafwa, hwarigenom Konungar och Potentater sådane Personer medh särdeles Sköldemärkes benådningh, ifrån den gemene hopen, som sigh om dygdh fögo eller altzintet beflita hafwe, welat söndra och åthskillia. Så emedan wår troo Tiänare och fogde öfwer Walla och Kåkins härader i Skareborgs Lähn ährligh och förståndigh Jon Larsson ähr Oss recommenderat, och wij af någre trowärdige berättade wordne, att han een rum tijdh hafwer låtit sigh bruka i wår och Chronones tiänst, och sigh altidh trogen, flijtigh och wäl förhållit, enkannerligen bewist sitt trogne och rättsinnige gemuth emoth Oss och Fäderneslandet i sidste Danske Feigde, i thet han då icke allenast hafwer på egen bekåstnat opbracht och wtrustat emot Rixens