skulle föreviga. Under Thoreaus ungdomstid besatt ännu inte Concord någon litterär ryktbarhet; den enda anmärkningsvärda händelsen då förknippad med dess namn var det s. k. slaget vid Concord, en tämligen harmlös skärmytsling varmed på sin tid befrielsekriget invarslats. Thoreaus farfader kom från en fransk familj på ön Jersey och hade invandrat på 1770-talet; emellertid hade sonsonen hunnit utvecklas till en fullödig yankee, i vars läggning och kultur knappt något franskt kan spåras; han läste visserligen sina fäders språk, men hans försök att under sin kanadensiska resa tala franska med en farmare i Ontario beskrivas av hans reskamrat såsom ytterst originella. Likväl skulle kanske någon, som vore road av rasteorier, anse sig kunna spåra hans franska påbrå i hans längtan till vildmarken och hans själsfrändskap med det primitiva samt i hans hårdnackade vägran att köra fast bland borgerliga sysselsättningar och ambitioner; det finns hos honom, när man jämför honom med de andra transcendentalisterna, mycket av en kanadensisk voyageur från den gamla nybyggartiden. Det är nämligen ett märkvärdigt och intressant faktum, att av alla de folk, som koloniserade Amerika, var det fransmännen som hastigast och beredvilligast anpassade sig efter den nya miljön, först trängde fram genom okända ödemarker och i många fall föredrogo kringströvandet i vildmarken framför det ordnade och fredliga åkerbrukslivet i nybyggena: franska officerare och jesuitfäder voro hemmastadda ända borta på Lake Huron, innan ännu engelsmännen ens hört talas om de stora sjöarna, och även-
10
