föreföll inte att ha några litterära intressen; minst av allt väntade sig någon, att denne trumpne och rustikt tillyxade individ själv en gång skulle komma att framstå som en litterär person. Han uttalade sig sedermera i sina skrifter tämligen beskt om universitetsstudiers organisation och nytta, men för egen del tog han en god examen. Sitt huvudsakliga intresse ägnade han de klassiska språken: hans kunskaper i grekiska språket och litteraturen anses ha varit ytterst grundliga och omfattande. Tjugu år gammal lämnade han universitetet och började fundera på möjligheterna att skaffa sig sin utkomst. Han tänkte först på lärarkallet och reste bland annat till Maine för att söka en befattning; men ehuru han var ägare till ett certifikat, undertecknat av pastorn i Concord, rektorn för Harvarduniversitetet samt Mr. Ralph Waldo Emerson, vari hans stränga moral samt hans fulla kompetens att handleda små yankeebarns intellektuella fostran på det bestämdaste vitsordades, blevo hans ansträngningar i den vägen utan resultat. Slutligen återvände han till Concord och övertog tillsammans med sin några år äldre broder John ledningen av »akademin» i Concord, en privatskola för gossar och flickor där han själv som barn njutit undervisning. Emellertid blev denna hans befattning inte långvarig. Han säger själv i Walden att hans lärareverksamhet var ett misstag, som kostade mera än det smakade — att den från hans synpunkt var förfelad från början emedan han »inte ägnade sig åt undervisning för att göra sina medmänniskor en tjänst utan uteslutande för att förtjäna sitt uppehälle»; det var
12
