fåglars ljud — det är värt att föreställa sig! Det skulle komma folk att vakna. Vem skulle inte då stiga upp tidigt, tidigare för varje dag, tills han blev otroligt full av hälsa, rikedom och vishet! Denna främmande fågels sång har prisats av poeter i alla tider tillsammans med deras infödda sångfåglars toner. Den tappre Chanticleer står ut med alla klimat. Han är mera infödd än infödingarna. Hans hälsa är alltid utmärkt, hans lungor äro friska, han tappar aldrig humöret. Till och med sjömannen på Atlanten och Stilla Oceanen väckes av hans röst; men till min boplats trängde aldrig det gälla ljudet för att väcka mig ur min slummer. Jag höll mig varken med hund, katt, ko, gris eller höns, så att de flesta skulle tyckt att hos mig rådde brist på de husliga lätena; inte heller hade jag till underhållning vare sig kärna eller spinnrockshjul eller surret från en kittel eller barnskrik. En gammalmodig man skulle ha förlorat förståndet eller dött av långtråkighet för länge sedan. Jag hade inte ens råttor i väggarna, ty de svultos ut eller rättare lockades aldrig dit — endast ekorrar på taket eller under golvet, en whippoorwill på takåsen, en skata snattrande nedanför fönstret, en hare framför huset, en skränuggla eller kattuggla bakom det, en flock vildgäss eller en ropande lom i dammen, en rävs skällande i natten. Inte ens sådana milda ängsfåglar som lärkan och gyllingen besökte någonsin min rödjning. Inga galande tuppar eller kacklande hönor på gården. Ingen gård alls! — utan den otamda naturen ända fram till tröskeln. Ungskog spirande under fönstren, knotiga furugrenar skavande
214
