samt för sig själva bilda en liten slingrande kanal eller artär igenom den långsträckta sanddroppen, så att man får se en liten silvervit ström glänsa fram här och var från det ena lagret av bladornament till det andra och så ibland åter sugas upp av sanden. Det är underbart, hur fort sanden ordnar sig efterhand som den flyter, så att den använder det bästa materialet för att bilda kanterna vid loppets krökar. Sådant är flodernas ursprung. Kanske motsvarar det kiselslam, som vattnet fäller ut, vårt bensystem, och i det än finare organiska slammet se vi kanske muskelfibrer och cellvävnad. Vad är människan annat än en klump upptinande lera? En fingertopp är en stelnad droppe. Fingrar och tår flyta ut till sin bestämda längd från den övriga kroppen. Vem vet vad vår kropp skulle tina upp till och flyta ut i för form under en blidare himmel? Är inte en hand ett utbrett blad med dess ådror och fibrer? Örat kan man fantastiskt likna vid en lav på huvudets sida. Läpparna äro de glidande ytterväggarna på en grottliknande
392
