En skada på en mans ben kan ofta lagas; men om en skada sker på hans pantalonger, är saken ohjälplig; han bryr sig nämligen inte så mycket om det sant respektabla som om det allmänt respekterade. Vi känna endast få män men många rockar och benkläder. Klä ut en fågelskrämma i din kostym och stå själv oklädd vid sidan därav, vem skall inte då snarast hälsa på fågelskrämman? När jag gick över ett åkerfält häromdagen, kom jag förbi en hatt och en rock på en stång och kände genast igen farmens ägare; han föreföll endast litet mera väderbiten än när jag såg honom senast. Jag har hört berättas om en gårdvar, som skällde på varje individ, som nalkades med kläder på, men som lugnt lät en naken tjuv slippa förbi. Det är intressant att tänka på i vad mån personer skulle bibehålla några kännetecken på sin sociala rang, sedan de berövats sina kläder. Skulle man i ett sådant fall vara i stånd att ur ett sällskap utvälja dem som hörde till de högre samhällsklasserna? När fru Pfeiffer under sina äventyrliga resor runt jorden från öster till väster hade kommit så långt som till asiatiska Ryssland kände hon, efter vad hon berättar, behov att bära andra kläder än dem hon rest i, när hon gick att uppvakta myndigheterna — »emedan hon nu åter var i ett civiliserat land, där man dömes efter kläderna». Till och med i vårt demokratiska Nya England ernås allmän aktning lätt uteslutande genom rikedom och densammas åskådliggörande genom kläder och ekipage. Men de som hemfalla åt ytlig vördnad för sådana ting äro hedniska avgudadyrkare och behöva tagas om hand av en missio-
78
