Hoppa till innehållet

Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/106

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
88


Burspråket; hvarifrån Menigheten tilltalades; som för felande utrymme, innom Rådhuset, samlades på Romerskt vis, på Torget. Detta burspråk, nämnes ofta i häfderne.

På Herredagen i Stockholm 1499, då Christiern, Son af Hans, utsågs till Thronföljare, efter Fadren, och valförrättningen underskrefs af Borgmästare och Råd, hölls burspråk med menige man, Helga Lekama afton[1]. Det var från detta burspråk, som Christiern sedan åskådade, de grymma mord 1520 utöfvas, som åtfölja hans minne, att väcka fasa och förskräckelse för en vanhedrad kunglighet.

Rådhuset var 1695, med det Hus Politie-Collegium innehade, aldeles bofälligt, till tak, murar och innanrede; men all nödig reparation derå, måste ändå inställas, för bristande medel[2]. Det behöll ock sitt förfallne uråldriga utseende, alt till 1767, då detta gamla Hus började rifvas och grunden läggas till Beurse-byggnaden. Magistraten och Stadens Collegier voro dock långt förut afflyttade till det inköpte Grefvelige Bondiske Pallatset, vid Riddarhus-torget; och hade der redan haft sit första sammanträde d. 2. Febr. 1732. Från samma tid nyttjades gamla Rådhuset, till Borgare Ståndets samlingsrum, vid Riksdagarne, tiil Kämnersrätt; till Bok-Auctions-Kammare, Uppbörds-Contoir, Stadsvaktens Corps de Garde, Fängelser och flere Stadens behof.

Om nya Rådhuset förvarar minnet af högtideliga Konunga-besök; så hafver ock Olaus Pe-

tri
  1. Stora Rimkr. 2 Del. p. 367, 371.
  2. Öfv. Ståth. Ämb. Handl. i R. Archivo.