Svenska sjöfarten för handelns skull, kan man dock den tiden, icke göra sig några stora tankar. Att S. Nicolaus, en Biskop i Staden Myra i Lycien, blef antagen till dess Patron, kan nu icke så lätt sägas; är Botins yttrande, derom[1]; lika osäker lärer den uppgiften vara, att Kyrkan fått namn af en Nicolaus, Nuncius Apostolicus, som blifvit hitskickad ifrån England, och som sedan skall blifvit Påfve, under namn af Adrianus IV; eller af Erke-Biskop Nicolaus Hvit, till någon åminnelse, att han skall varit närvarande vid dess invigning 1306. (Grundel l. c. p. 19).
Af Kyrkans älldsta utseende, med sina små torn och 3:ne afsättningar på taket, förvaras en gammal afmålning i Kyrkan. Hon hafver förut varit längre än nu; men K. Gustaf I. lät aftaga en stor del på Östra gafveln, för Slottsgrafven skull och vägen till Slottet, år 1543; så att den delen, som förr var grunden till Högchoret, står nu under gatan; der Hertigarne Erik och Waldemars, och många flere Lik varit begrafne. Hon hafver i förstone icke varit så bred, fram vid choret, som nu; utan dä K. lät aftaga hänne, på Östra gafveln, var hon smalare frammantill och så byggd, som Gråmunke-Kyrkan och S. Jacob ännu äro; men då hon aftogs på längden, öktes hon jämlikt på bredden med nedre delen, som altid varit sig lik, eller oförändrad[2]. Den vanskapelige façade åt Slottsbacken, som Kykan nu har, är efter Stads-Architecten Carlbergs ritning, och Inscrip-
