Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/146

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
128


man förvarar sin åmiunelse; der det ypperligaste monument icke skonas af förgängligheten:

Mors etiam saxis marmoribusqve venit, säger Ausonius.

Under denna Stads Kyrka, har väl Solna Församling 1529 blifvit lagd; men uti Stadens Privilegier, den 23 Maji 1636, gjordes den ändring derutinnan, att Lofö Kyrka, med all Kyrkoherde ränta och rättighet, skulle lyda till Stockholms Stads Kyrka, och Solna Kyrka, som derunder förr legat, vederkännas med dess Kyrkoherderänta och rättighet, under K. M. och Kronan. År 1668 d. 6 Mart. lades åter Solna under Stockholms Kyrka, sedan Lofö blifvit derifrån återkallad. Nu hör derunder egenteligen ingen Landskyrka eller Annex, annorlunda, än att nu varande Pastor vid Storkyrkan, Biskop D:r Flodin, vid ärhållen transport ifrån Adolph Fredrichs Församling, der han tillika var Kyrkoherde i Solna; blef dervid bibehållen; såsom Pastor vid S. Nicolai Församling.

Erke-Biskops-val, förrättades i Storkyrkan d. 24 Junii 1531 då Mäster Laurentius Petri erhöll 150 röster och blef sedan af Konungen nämd, till ett ämbete, det han intill sin död, i 42 år, med utmärckt nit berömmeligen förestod. Det må här ock nämnas att den sedermera 1583 utnämde Erke-Biskopen M Andreas Laurentii Bothniensis, Kyrkoherde i Gefle 1570, var den första Präst i Riket; som efter den nya Messeboken i Stockholm, messade på latin, alldeles efter Påfviskt sätt; hvarmedelst han vann K. Johan III. synnerliga ynnest, och välbehag. (Rhyzelii B. Chr. p. 61.).

Her-