ma beslut; är en sanning; med den föresats tillika, att äfven rasera den gamla Gråmunkeholms Kyrkan, och i stället på Riddarholmen låta uppföra en stor rund Kyrka, efter Pantheon eller Rotunda i Rom, för båda nämde Församlingar gemensamt[1]. De dervid förekomne betänckeligheter, vore lätt vederlagde och af ingen betydelighet; Konunga-grafvarne kunde intagas i murarne af den nya byggnaden; andra märckeliga Grafvårdar, kunde dels bibehållas; dels förflyttas, till annat tjenligt ställe, som dertill kunde utses o. s. v.,
Det är förut berättat att S:t Erichs Baner hämtades från Upsala och sattes på S. Jörans altare i Storkyrkan; man bör således icke förbigå, att här nämna; att Svenska Riks-baneret fördes d. 25 Febr. 1797, med en Escort af 200 man af Lif Gardet, ifrån Arsenalen till Stor-Kyrkan, och placerades vid altaret derstädes.
Om denna Kyrkas förändrande, i anseende till dess inrättning, i så måtto; att ingången blefve på Östra gafveln, och att Altaret flyttades i Väster; der nu stora kyrkoporten är, m. m. är ett uppgifvit förslag, som ehuru det ock af fördomen, kan anses; torde förtjena en billig uppmärcksamhet.
Om Storkyrko- och Riddarholms-Församlingarnes delning, förmäler ett Extract utur Protocollet, hållit i Rikets Senat den 21 Maji 1666, huru som då blifvit resolverat: att en separation emellan Församlingarne, af Storkyrkan och Riddarholmen ske måtte; skolandes den delen af
- ↑ Protoc. på Stockh. Slott d. 12 Apr. 1791.
