Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

INLEDNING.

Svea Rikes Hufvud-Stad och Konunga-Säte, ligger väl i Stockholms Höfdinge-döme; till en del i Upland och Dannery skeppslag, och till en del i Södermanland, Södertörn och Svartlösa Härad, efter utmärkt råskillnad emellan förenämde Provincer[1]; men hafver dock sin enskildte Jurisdiction, under en Öfverståthållares styrelse och inseende.

På Västerlånggatan vid Huset N:o 30, står gränse-stenen emellan Upland och Södermanland. Den förmenes ifrån älldre tider, derstädes hafva varit upprest; och då den 1633 var alldeles förfallen, skall på Erke-Biskopens Doct. Petri Kenicii anhållan, en ny blifvit uppsatt, med ett korss tecknad. Den samma blef 1680 sönderkörd, då den nuvarande, med bägge Landskaps-vapnen upprestes, hvarå läses: Uplands och Södermanlands Skillnad.

Stockholms observatorii Polhögd, är efter 59 gjorde observationer, af Secreteraren Wargentin, 59 grader, 20 minuter, 31 Secunder. Dess Geographiska longitud 35 grader, 36 minuter, 15 Secunder, Öster om Ön Ferrö[2].

Dess belägenhet der Mälaren faller ut i Östersjön, genom Norr- och Söderström; der sjelfva Staden är till en del byggd på en Sandås, omgifven af det hälsosammaste vatten och försedd med goda brunnar, af hvilka den nya framför Börsen, på Stortorget, skall hafva det skönaste vatten någon stad i hela Europa kan uppvisa[3]; och der malmarna, vissa trackter undantagne, äro högländte, och hafva breda gator, samt Staden i allmänhet är vidträckt; sy-

nes
  1. Tillæi stora Charta, 1733.
  2. Vett. A. Handl. 22 Vol. p. 251.
  3. Odhelii tal om dödligh. i Stockh. 1785, p. 9.