ställighet. Angående en Kyrka, som K. vid Järntorget ville låta bygga, tillskref han Magistraten d. 28 Jan. 1589, och att i sådant afseende, derifrån bortskaffa kåken, som förut nämt blifvit; men om det var samma Kyrka som Messenius i förenämde måtto omtalar; är dock icke så aldeles säkert; ehuru Dominicanernes fordna Kloster, var i granskapet af Järntorget belägit.
Konung Carl IX. skall 1607, hafva efterlåtit Tyskarne, att intaga S. Gertruds Capell, och detsamma sig till Kyrka utvidga. Af desse berättelser dömmer Biskop Rhyzelius[1], att Svartbrödra Kloster varit der nu Tyska Kyrkan är, eller åtminstone sjelfva Klosterkyrkan, och att den haft namn af S. Gertrud; samt att K. Johan låtit anlägga den nu varande Tyska Kyrkan; hvilket skall blifva sannolikt, om man jämför densamma till grund och byggnad, med Claræ och Jacobs Kyrkor, som af honom funderade blifvit.
Härom säger Biskop Spegel, att K. Johan gifvit 1571, de främmande Köpmän i Stockholm, frihet, att uppbygga sig en Kyrka och vid densamma hafva sin begrafningsplats; samt att desse privilegier blifvit 1612 af K. Gustaf Adolph förnyade och församlingen då tillåtit, att välja sig Präster ifrån hvilka, af de Evangeliska orter i Tyskland som dem hälst behagade[2]. Såsom ett bevis af Kyrkoherdens i S. Nicolai Kyrka, M. Erich Skeppers uppmärksamhet, finner man i Stadens Tänkebok anteknat, att han den 7 Jan. 1596, begärde af borgmästare och Råd; att Tyska Församlingen måtte bevisa, med de-
