betald, för all använd kostnad; utan ock att Strax derpå erhålla en annan läglig plats, til Kyrka; men dess fordran af 8000 d:r. S:mt, blef i Kongl. liqvidations-Commissionen, ej högre upptagen, än till 4818 d:r 3 ½ öre S:mt[1], och i afräkning derpå betalte år 1695, efter 21 års förlopp 3089 d:r 19 öre S:mt, hvarföre församlingen ännu 1726, skall hafva ägt en fordran af 1008 d:r 16 ⅓ öre S:mt, och kom den utlåfvade platsen, allt till den tiden icke att blifva utsedd.
Allt ifrån 1607 till 1719 hade Finska församlingen hållit sin offenteliga Gudstjenst i Riddarholms kyrkan, ständigt i det hopp, att få sin egen kyrka. Nyssnämde år 1719 blef Kgl. Hofförsamlingen till Riddarholmen äfven förlagd, då den Finska således måste derifrån flyttas efter anvisning till S:t Catharinæ Kyrka på Södermalm.
Under den längre tid af mera än 100 år, som Finska Församlingen nyttjade Riddarholms kyrkan, finner man väl att små klagomål blifvit anmälte; såsom om särskildte eller dubbla nycklar till kyrkan, hvilket K. d. 27 Febr 1678 förböd; med förordnande att den rätta klockaren vid Svenska församlingen, skulle hafva dem i förvar; och angående ljuskronornas nyttjande, då Finska Gudstjensten altid måste förrättas tidigt, och börjas kl. 5 om morgonen, m. m.; men 1687 besvärade sig både kyrkoherden och Rid-
- ↑ Uppå församlingens underd. ansökning, att utbekomma denna fordran, gick ordres derom till Stats-Cont. d. 16 Nov. 1695. Församlingen förhoppades då, att få en föreslagen gård eller plats, belägen på Södermalm, som kallades S. Duvies tomt; men då Major Lagercrona tillhörig, att der bygga sin Kyrka. (Handl. i Riks-Archivo).
