annan uträkning, 1 bland 21 à 22 lefvande årligen dör, då i Berlin och Köpenhamn 1 dör bland 28, och i Rom, London och Paris, en bland 24 à 25; till utrönande om dödligheten i Stockholm verkeligen är större, än i förenämde Städer.
Dödlighetens uppgifne förhållande i Stockholm, grundas på antalet af de årligen döde, emot det antal lefvande människor i Staden finnes; hvilket sednare antal åter beror på den, hvart tredje år, till Tabell Commissionen inlämnade förteckning på Stockholms invånare. Vore bägge desse räknetal lika säkre och ostridige; så vore uppgiften om Stockholms Stads större mortalitet ovedersägelig. Men sedan i detta tal blifvit på sannolika grunder ådagalagt, att dödslistan är i den mån pålitelig och säker; som förteckningen på de verkeligen lefvande, är i flere afseenden ofullständig och opålitelig; hvaraf en betydande missräkning i Stadens folknummer uppkommer; hvilken icke alldeles undfallit dem, som gjordt jämförelsen, emellan de lefvande och döde (Vet. A. H. 16 Vol. p. 15. Vol. 27, p. 14), och sedan än vidare, omständeligen blifvit utredt, att Stockholms belägenhet, och Physiske beskaffenhet, samt Policens tillsyn vid renhållningen; så väl, som sjukvården och de anstalter, som af Medicinal verket bero, m. m. icke kunna tillskriſvas någon orsak, till en större dödlighet i Stockholm, än andra stora Städer; utan snarare utfalla till motsatsens bestyrkande; och då den proportion emellan lefvande och döde, som uppkommer, på säkra grunder, ehuru i de farligaste ålldrar, nemligen första lifsåret och ållderdomen, gifver ett skäligen godt utslag, att en af 25 à 26 endast årligen afgår; så synes
