Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/175

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
157


Levi Hirsch inrättade sedermera Synagogan, samt de, ibland dess Religions-förvandter brukelige Ceremonier och Gudstjensts-öfningar, efter den Pragiska Liturgien, emedan de fläste härvarande Judar, voro från sådane orter, der den följes.

Judarnes antal räknades i Stockholm 1787 till omkring 80, och i hela Riket till 150 eller något deröfver[1].

Till Synagoga, då den med K. M:ts nådiga tillstånd, d. 12 Maji 1787 till allmän Gudstjensts hållande, öppnades; hyrdes i början rum i det gamla Sjöbergska huset vid köpmans-torget och Österlång-gatan; men Judarne voro dermed illa belåtne, såsom hvarken nog beqvämlige eller rymlige.

Sedan Fransyske Lutherske Kyrko-staten 1790, befalltes indragas och Staden fått tillstånd, att disponera det inköpte, fordom Gr. Polus hus, (der Lutherska Fransyska Kyrkan förut haft en våning), till auctions-kamrars inrättande; så blef gamla Auctions huset, vid Tyska brunnen ledigt. K. Gustaf III. hade väl förbehållit sig, att om samma hus disponera; men på Öfverståthållarens underdåniga tillstyrkande, och i förmodan, att Salig Konungen ämnadt låta använda det, till Stadens bästa, förmån och nytta, blef samma hus i dess bofälliga tillstånd, upplåtit Judiska nationen i Stockholm till Synagoga, emot tillbudne villkor, att derföre betala Staden årlig hyra 250 R:dr Banco; att sjelfve reparera och inreda det, till besagde behof, samt för årliga afgifter och förbättringar ansvara; dock med förord tillika, att Judiska nationen som åstundat ett

hyre-
  1. Uppfost. Sällsk. Tid. 1787. 2 Del. p. 25.