kar, och deras barn, för ägta barn böra anses. Och emedan Ägtenskapets väsende, af mannens och qvinnans samtycke, egenteligen beror, samt i anseende till de med Moses Nathan och Ulrica Österman, varande omständigheter, någon anledning icke var att förmoda att deras ägta förening kunde lända, till någon tredje mans förfång; ty ansågs den med olika Christna religionsförvandter, brukeliga allmänna lysning och vigsel i bägge contrahenternas församlingar; så mycket häldre kunna inställas och å sidosättas; som, utom det Judiska församlingen, till dess medlems sammanvigande med Christen qvinna, ej lärer låta sig förmå; desse actus svårligen kunde verkställas, utan att ju derigenom, hos de svagare i båda församlingarne, mycken förargelse skulle uppväckas och contrahenterne jämväl sjelfva, vid den hufvudsakelige och sjelſva Salighetens grund rörande skiljaktighet, som är emellan den Christne och Judiske religionen, underkastas ett onyttigt samvets-tvång; hvilket sorgfälligt borde undvikas. Om hvilket allt vederbörande till efterrättelse förständigades. (Kongl. Brefv. till Öfver-St. och Consist. i Stockh. gifvet Stockh. Slott d. 10 Junii 1796).
Judarne hafva på Stadshagen inköpt sin egen Begrafningsplats. (Se Kungsholmen).
§. 7.
Svartbrödra Kloster och Kyrka.
Om Dominicanernes, Prediko-Munkarnes eller Svartbrödra Klostret, finnes i häfderne följande underrättelser.
