Banken har ock en egendom på Södermalm i Skinnarviken, neder vid sjön, som Banken köpt 1762, af Banco-Commissarien C. Robsahm, för 24,000 d:r k:mt. Den är bebyggd med ett Magazinshus af trä, till behof för bankens Pappers-Bruk Tumbo[1].
II.
Kongeliga Myntet.
Rättigheten att slå mynt hafver i älldsta tider, af Sveriges konungar blifvit förlänt, åt Furstarne, Rådet och Biskopparne; äfven åt flere Städer, till förmån och inkomst. Således hade Upsala Domkyrka; Biskopen och Dom-Capitlet i Åbo och Vesterås, sine egne mynthus. K. Magnus Ladulås lät inrätta nio mynt-prässar, uti 9 särskildte Rikets Städer; utom Stockholm. Under Konungens myntmäftare sloges i orterne, både för Konungens, Rådets och Städernes räkning, flere slags p:gr, så att nu mera svårligen kan urskiljas Stockholms Stads och andra orters olika örtugar, som i Sturarnes tid voro gängse; då myntmästare-teknen (ett uråldrigt bruk) icke äro kände.
Men här är icke stället, att beskrifva myntets ållder, eller de ändringar och författningar, som myntväsendet, i flere tidskiften undergådt. Att Stockholms Stad haft sin egen Myntmästare, finnes af det tillstånd, Staden den 15 Mart. 1570 erhölt; att slå allehanda Svenskt mynt; hvarutinnan dess mynt-mästare förböds strängeligen, att emottaga något silfver, af främmande Köpmän, till förmyntning. En lika frihet fick
- ↑ Benägit meddelt of Hr Banco-Commissarien Wennerstierna.
