Hoppa till innehållet

Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/214

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
196


Fyra schillingstycken, har sedan mynt realisationen, blifvit utmyntade, efter 8 lod och 2 grän, samt 2 schillingar eller de så kallade åttastyfversstycken, efter 6 lod och 2 grän fint korn.

Emellan 1730 och 1766, voro i Sverige myntade 424 tunnor guld, och ur landet utdrefne[1].

Ifrån 1773 års början till 1783 års slut, då med silfver skiljemynts-tillverkningen upphördes, myntades R:dr sp. 410,452[2].

Ifrån 1775 års början, till 1794 års slut, myntades 109,722 Ducater och 9,653,105 ⅓ R:dr i diverse Silfvermynt[3].

Att Stockholm såsom Rikets Hufvudstad, ständigt haft sitt Mynthus, tyckes af de der slagne penningar, kunna bevisas, såsom K. Waldemars, med Stockholms portar eller torn och ett S., som efter Brenners tanke, beteknar Stockholm. Härom kan vidare läsas, om Stockholms Vapen. Ifrån Erik XIII. till K. Johan III. tider, finnes flere penningar, med moneta Stockholmensis utmärkte, som sedan blef förändrat till moneta R. Sveciæ.

Att Mynthuset varit på Helgeandsholmen belägit (förmodeligen ifrån sin första inrättning) till dess K. Carl XI. befalte, at Riks Amiralen Flemings och gamla Mynthuset, skulle nedrifvas, för byggnaden af nya K. Stallet; kan intagas, så väl af de flere dispositioner angående Myntet, som i beskrifningen om Helgeandsholmen, äro omförmälte; som af Cammar-Collegii Resolution

1667,
  1. Nordencrantz Bekym. stunder. St. IV. p. 109. V. st. p. 91. Tank. om hemligh. III. p. 201.
  2. D. v. .S Bref. s. c. p. 302-304.
  3. l. c.