1667, på Myntmästaren Kocks frågepuncter; att Badstufvan som stod nära Mynthuset, skulle flyttas, för den våda, som Myntet deraf kunde tillskyndas; samt af K. brefvet, dat. Jacobsdal den 27 Decemb. 1673, att K. Maj:t för godt funnit, att låta inrätta sitt Stall, der myntet och Bergs Collegium då var; hvarföre Collegium hade att gjöra sig redo, till utflyttning, och om annat boställe vara betänkt.
Det synes troligt, att myntet då blifvit inrättadt i det hus, som ännu bär namn af lilla Myntet, och sedan blifvit till boställe, för Medailleuren upplåtit; innan det nya och stora huset hunnit byggas, som torde fordrat längre tid, än att med myntningen intill dess, kunnat uppskjutas. Det är åtmindstone säkert att mynt-tecknen, som skrodades i Afvestad, präglades i Stockholm i detta hus, derpå sistone fyra prässar gingo natt och dag. Af en uppsats på de Blinder, som blifvit afsände ifrån Afvestad, till d. 30 Aug. 1719, då ännu felades 3 månader i K. Carl XII lifstid, intages, att ifrån 1715 till samma tid, hade dertill 1261 Skeppund koppar blifvit använde, som gjorde i silfvermynt 36,420,000 daler. (Hist. märkv. 3 Del. p. 100).
Uti Durai dagbok öfver Riksdagen i Stockholm 1682, finnes anteknadt: "Den 23 Nov. 1682 klockan 6 om morgonen, kom elden lös vid Nya Myntet, och brände upp några träbyggningar vid strömmen. K. M:ts Silfver 400 skålpund och 4000 Specie R:dr gick af genom elden"[1].
- ↑ Denna Dagbok är utgifven af Profess. Lidén 1788, 8:o, p. 57.
