Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/224

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
206


§. 2.

Att Postverket sent tillskyndat Staten någon inkomst, synes kunna intagas af Notificationspatentet af d. 20 Dec. 1662, om någre förändringar vid Postväsendet; innehållandes att K. Maj:t förorsakades, att vara derpå betänkt, huru Postväsendet måtte kunna underhålla sig sjelft, och med tiden inbringa K. Maj:t några skäliga intrader, till hvilken ända Post-Directeuren, skulle accordera det bästa han kunde med Postförvaltarne, om viss årlig lön, provision eller arrende, och borde Postförvaltarne icke emottaga enskilte bref, utan betalning, efter vigt och taxa, hvarom framdeles skulle förordnas.

Enligt Cantzlie-Collegii Contract med Post-Directeuren Johan Beijer, af d. 20 Dec. 1662 om hela Postverkets arrenderande på 12 år, ifrån d. 1 Jan. 1663, till den 1 Jan. 1675, skulle han jämte alla kostnaders bestridande, vid in- och utrikes postföringen, årligen till Kronan betala 14,000 d:r S:mt[1].

År 1663 d. 19 Decemb. upphäfdes icke allenast all postfrihet, Konnngens egne bref icke undantagne; utan utkom då äfven förordning och taxa, hvarefter brefven på Posthuset i Stockholm betalas skulle. De bref som skickades emellan de andre Städer i Riket, skulle betalas

ifrån

    Palmsköldiano; utgifne i en Acad. Dissert. under Ol. O. Celnus i Upsala af Engstedt. 1750, 4:o p. 173.

  1. Post-cassans öfverskotts-medel, som till Stats-verkets understöd, i senare tider blifvit aflämnade skola stigit till omkring 6 tunnor Guld årligen, sedan Stats-Secreteraren och Öfver-Post Directeuren Baron Klinkowström, genom sin styrelse och nit, ansenligen förökt post-inkomsten.