för de byggningar han hade vid Riddarhus-platsen, 240 d.r, och för en byggning utan tomt på samma plats 450 d:r, som Simon de la Vallée köpt för Riddarhusets räkning.
År 1641 vidtogs väl alla anstalter till byggnadens företagande; men dermed kom dock början först att göras d. 10 Apr. 1648.
Af R. hus protocollet d. 10 Sept. 1668, inhämtas, att La Vallée gifvit dessein, till byggnaden, hvilken, om Riddarhuset, sådant det nu är, derefter blifvit upfört, lämnar om hans insigt och skickelighet som Architect, ett hedrande bevis. Grefve Tessin säger om denna byggnad, att en främmande Byggmästare, La Vallée, som Dr. Christina, inskaffade, gifvit första ritningen till Riddarhuset, innom hvars prydda murar, R:s Ständer sedermera förlorade en frihet, som de i så många år, redeligen i sämre boningar försvarat och vårdat. (Br. till en ung Prins. 2 D. p. 305).
Man har af strödde antekningar funnit, att grunden till flyglarne blifvit pålad 1653; att Riddarhus-Directeurerne d. 23 Jun. 1661 ingådt contract med Kopparslagaren Christian om Riddarhusets täckning, och att början med trapporne blifvit gjord år 1662.
Till stora Riddarhus-Salens ornerande, accorderades 1669 med Klöker Ehrenstrahl om takmålningen eller plafonden, hvarföre han begärte 2000 R:dr. Den blef färdig på 1670-talet; och har blifvit graverad i Nürnberg; hvilken estampe är mycket rar[1].
- ↑ De öfrige ornamenterne felades alt till 1727; ty K. Carl XI på de sista åren och K. Carl XII än
