tiga grundläggning, som vid Stadens utvidgande i senare tider blef nödvändig[1]. Stockholm innom broarne har väl i Djurbergs Geographie, fådt namn af Gustafsholmen, efter 3 de största Rikets Konungar; men det har blifvit anmärkt, att om sådane orsaker skulle få vara gällande, kunde man efter behag omstöpa, Städers, Länders och Rikens namn, till ej ringa confusion, både uti Historien och Geographien. (Ups. Sällsk. Tidn. 1784, p. 250).
§. 3.
Om Rom icke byggdes på en dag, som man ordspråksvis säger; så kan man ock om Stockholms Stads fundation och byggnad icke utsätta något visst åratal; då våra godkände Häfdateknare, derom äro af så skiljaktige meningar. Att hvarken gilla eller förkasta någons uppgift; torde man utan all skada, för den historiska sanningen, emellan de tio år, ifrån 1250 till 1260, som dertill olika bestämmes, kunna blifva vid medeltalet 1255, då Staden ock skall erhållit sina första Privilegier; som förmenes vara dragne ur Sveriges gamla Björkö-rätter eller Byarkalag, Handelslag; och i Stadslagen, hvartill Birger Jarl varit första upphofvet; blifvit, till föreskrefne ordningars efterlefnad, intagne, och hvaraf en del, Stockholm i synnerhet angående, blifvit bibehållne; ehuru olämpelige till Städerne i allmänhet, såsom 23 Cap. B. B. huru Norra-bro näst Stadenom skall byggas, och the andra två ther ära: 21 Cap. Köpm. B. om
- ↑ Jos. Pet. Wallin de originibus Stockholmianis. Diss. Ups. Hab. 1685. 8:o. §§. 3. 4.
