Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/251

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
233


vit ifrån 4 alnar, och på den Västra ifrån 7 alnar, utvidgade till 12, 18 à 20 alnar, på det bredaste stället. Stortorget har ock fådt mera regularitet på den ena sidan; äfven som S:t Nicolai Kyrkogård å den andra, erhållit mera utrymme; först genom en plats på Östra ändan, hvarest en del af Fransyska Lutherska Kyrkohuset tillförene stått, och vidare en tillökning i bredden, emellan Kyrkogården och Beurse-huset, ifrån en inböjd krokug linea, som det gamla qvarteret utgjorde, till en rät linea; hvarom afhandling emellan Beurse-Deputationen och församlingens Kyrko-Råd slutad; och af Magistraten d. 9 Maji 1770 faststäld blifvit; hvarefter ock församlingen anlagdt, en hvälfd graf-byggnad under jord, lika lång med Beurse-byggnaden; hvilkens grundmur, till fot för graf-hvalfvet tjenar, samt å Östra ändan, ett likvagns-hus, jämte flere nödige rum, och å den Västra en Begrafnings Sal, åfvan jord, församlingen till merkelig förmån och nytta[1].

VI.

K. Gen. Assistance-Contoiret.

Sedan den af Major Höke projecterade Lombard inrättning, eller General Assistance-Contoir, efter föregången öfverläggning, blifvit gillad och faststäld; att befrämja tjenliga lån-tillgångar; att afböja ocker, och lätta p:ge circulationen, till rörelsernes behof; så utfärdades K. M:ts Privilegium och Reglemente d. 21 Nov. 1772 för ett Gen. Assistance-Contoir i Stockholm, att öpnas påföljande Decemb. månad; hvarest emot underpant,

ej
P 5
  1. Borgmäst. O. Forssbergs berättelse 1780 till Öfverst-Ämbetet om Beurse-byggnaden, hvarvid han varit committerad.