tigheten med Riksgälds-sedlar, samt af lombardinrättningen, lärer Contoiret njuta sammanlagdt, öfver 3 tunnor guld[1].
Riksgälden vid 1792 års Rikdag beräknades, nedsatt till ett belopp af R:dr | 20,235,099: | 35: 2. |
R.St. garantie för tillökt gäld | 8,500,000 | |
Summa R:dr | 28,735,099: | 35: 2. |
Hemliga utskottet gaf R:s Ständer tillkänna, att Riksgälds-Contoirets tillstånd, medgaf utvägar, till den tillökte gäldens betalning, som icke berodde på nya contributioner, utan endast fordrade dess dåvarande fonder, utan förminskning eller indragning; såsom lön och betalningsafgiften, samt 1789 års Riksdags bevillning. Till förstärkning i Contoirets inkomster, utom de redan nämde, tillades alla observations-medel, som inflyta efter revisionen, öfver Krigsomkostnaderne.
Contoirets förvaltning, hade ifrån verkets början till 1791 års slut, blifvit granskad och gillad, uti allt det som icke innefattade Ziffran, som på de utsedde Revisorers pröfning ankomma kunde. Revisionen hvart tredje år skulle innom 2:ne månader fullbordas, och ansågs tiden dertill lämpeligast ifrån d. 1. Octob., hvarifrån 1793 påföljande revision, kunde taga sin början. Revisorernes antal, att fortskynda arbetet, ansågs böra ökas, till 6 af R. och Adeln, och 3 af hvardera, utaf de öfriga stånden.
Till hvad således, med det mera, angående Krigs-Commissariatets polletters ombytande[2], emot Riksgälds Contoirets sedlar, blifvit tillstyrkt, lämnade R. Ständer deras bifall och samtycke.