Riksgälds-sedel-stocken torde 1795 för flere mellankommande omständigheter, redan hafva öfverstigit, det vid 1792 års Riksdag, på nog ostadiga grunder, uträktade maximum, af R:dr 11,914,021, med en eller annan million; och ökes ytterligare p:ge-rörelsen, af R. St. Discontverks-sedlar, stigande kanske nära 1 ½ million R:dr, och hvilka nästan lika circulera, som Riksgälds-Sedlarne[1]. Efter Speculativa uträkningar, skulle genom den faststälda decimal-afbetalningen af utrednings-sedlarne, Riksgälds-sedel-stocken fortfara, till och med år 1801, att ökas; men sedan börja att minskas[2]. Så snart Riksgäldens minskning öfversteg 10 proc. hafva R. Ständer anhållit, att K. M:t på deras fullmägtiges i Riksgälds Cont. underd. hemställande, täcktes till invånarnes lindring i någon måtto nedsätta, bevillningen, och att en sådan eftergift, då måtte komma de 3 stånd till godo, i den mån, de emot Bondeståndet, sig en starkare bevillning åtagit[3]. På K. M:ts derom gjorde nådiga föreställning, åtog sig Riksgälds Cont. 1799, att låta prägla polletter, till afhjelpande af den allmänt öfverklagade brist på skiljemynt. K. Br. d. 11 Sept. 1799.
Den 1 Octob. 1799 sammantrådde de till öfverseende af R. St. Riksgälds Cont. förvaltning, valde Herrar Revisorer, 6 af Rid. och Adeln, och 3 af hvardera utaf de öfrige Stånden.
Riksgälds Contoiret som ifrån början hade hyrt rum uti Sidénska nu Geyerska huset; på Riddarholmen det första till vänster närmast bron, från Staden till Riddarholmen; inköpte sedermera, med R:s Ständers tillåtelse, vid Riksdagen
