gater, som ock eljest till Konungens Ämbetsmän, Skräddare och Segelmakare; thesslikes ock, att ther inlägga gärder och proviant, therigenom Gillestufvan, blifver slätt fördärfvat, som utaf Stockholm Stad uppbyggd var; tillbjudandes sig, att den åter upprätta och förbättra; så väl Adelen som menige man till godo, när de någre ansenlige bekostnader, anten med brölopp, högtider eller eljest, ther begäre, hafva för händer. Så alldenstund det här i Riket varit ett gammalt bruk, att hafva sådane Gillestufvor; så ville K. icke förvägra, denna Stadens begäran; utan beviljade och bebrefvade Stadens, samma Gillestufva, med det lilla huset nordan om, som thertill köpt var, till ett skafferi, att nyttjas till Stadens gagn och fördel. (K. Johan III:s bref 1573. K. Carl VIII:s Ö. br. och Protection för Gillestugan 1456, med Confirmation derå d. 30 Julii 1529). Uti 1550 års tomtöre-bok finnes infört: S:t Gertruds Gillestuga, hafver vår nådige Herres tjenare, husfritt; S. Catharine Gillestuga står öde, och i Vår Fru Gillestugu, hafver Philippus hus; reparationer å fenster derstädes, kostade 53 mark.
I senare tiden har Revisions-Secreter. Mårten Brenner, ägt ett hus midt emot, och ett bredevid skolehuset, eller gamla själagården.
På Österlånggatan är Keithens hus redan omnämt. Gamla Accis-huset derstädes, skall fordom hafva tillhört, en Grefve Stenbock.
Erich Jöransson Tegel bekom 1612 bekräftelse, på sin faders, den i K. Erich XIV:s Historia, så illa kände, Jöran Perssons stenhus; med en tomt näst der nedanföre, liggande på Västerlånggatan, samt en krydd-gård, gent emot Gråmunke-holm. (Sv. Hof Rätts Prot. 1614 f. 46).
