Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/291

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
273


Af Tabellerne kan man ej veta folknumern i Riket närmare, än på 20 à 30,000 människor. Somliga år saknas en stor hop folk, som man då kunde tro vara utflyttade; andra åter, är antalet så mycket större, än det borde vara, genom tillfödslen, att man kunde tro en stor hop, vara utifrån inkommen. Under sista Kriget då 20 à 30,000 man voro i Pomern, saknades de knapast i Tabellerne här hemma[1]. Ehuru nyttig i flere afseenden, tabell-inrättningen kan vara, tyckes den likasom med någon farhåga vara gillad och besluten. Då Commerce-Rådet Hökerstedts förslag, föredrogs i Råd-Cammaren, d. 17 Jan. 1738, om sättet, huru antalet af inbyggarne i Riket, utrönas måtte; resolverades derpå: att K. M:t då som tillförene, ansåg betänkeligt, att infordra förteckningar på antalet af undersåtarne, öfver hela Riket.

Men att blifva vid ämnet; så uppgifves Folkmängden i Stockholm hafva varit, omkring år 1520; innom broarne vid pass 1100 hushåll; på Gråmunkeholm, hade Munkarne hos sig inrymt 20 hushåll, större delen handtverkare; Helgeands-holmen hade omkring lika många bofaste hushåll; på Norremalm som till större delen hörde under Klostret, bodde skattdragande Familier, omkring 30, och på Södra malmen, vid pass 15. Hela skattdragande folkhopen var således den tiden, inemot 1200 hushåll; hvartill kommo, främmande Köpsvenner, Slotts- och Krigs-Folk, Adel, Präster, Munkar och Djæknar, m. fl. som utan borgerlig näring ingen skatt erlade[2].

1. Bandet.Till
S
  1. Secreter. Pehr Vargentins ägande originale bref af d. 26 Jan. 1767.
  2. Murberg, i Vitterhets-Acad. Hand. IV Del. p. 56.