ne, vid taxeringen 1686, besteg sig detsamma, till 125 öre; hvaraf skulle betalas contribution till vackt och Båtsmans-hållet, à 141 d:r S:mt på hvarje öre 17,625
ytterligare inqvarteringen för K. M. Hof-Stat, Garde, Artillerie på 1 öre 252 d:r S:mt[1]. 31,500
Summa 49,125.
Uti Öfverståthållaren Baron Rosenhanes relation om Stockholms Stad 1663, uppgifves Folkmängden derstädes, efter uppskrifning hafva utgjordt ett antal af 14,953 personer.
Om man af Pesten och dess förödelser, som ofta skall medtaga hälften af invånarne och ibland deröfver[2]; skulle någorlunda sannolikt kunna dömma, till folkmängden; så möter dock dervid den omständigheten, att uppgifterne om de dödas antal i Pest-tiderne äro sig olika; och således mindre pålitelige, att deraf kunna draga någon följd eller sannolik gissning. År 1451 grasserade Pesten i hela Sverige och dödde deraf 9000 människor i Stockholm, ibland hvilka, äfven var K. Carl Knutssons Drottn. Catharina. År 1485 medtog Pesten i Stockholm 15,000 personer. I Fransiscaner eller Minoriter Munkarnes Diario finnes anteknat, att Stockholm i Pesten 1495 förlorade 18,000 Människor; men stora R. Kr. p. 535, förmäler derom:
"Sjutusend ok än flere
I Stockholm af Pestilentia dogo, ok än mere."
