Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/309

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
291


År 1526 i Aug. månad, afhandlades på Riksdagen, om Rikets gälds betalande; om Krigsfolks utgörande; om en allmän Krigsgärd; om en allmännelig vapnesyn, och om förbund med Holländarne; ändock det var de Lybske högeligen emot.

År 1560 hade Konung Gustaf R:s Ständer, sista gången i Stockholm församlade, då han gjorde sitt testamente d. 1 Julii s. år, och Ständerne gåfvo sitt beslut och förskrifning om trohet emot Konungen och Hertig Erich, d. 30 Junii 1560. Konungen tog då ett faderligt afsked af sitt folk. (Tegels Hist. p. 375).

Följande Riksdags beslut, äro i Stockholm utfärdade under K. Erich XIV:s Regerings tid.

År 1563, emot Hertig Johan af Finland; 1565 i Apr. om Kriget emot de Danske, och om Konungens giftermål; 1566 d. 10 Mart. om de Danskes hårda fredsvillkor; samma gång d. 11 Mart. om K:s giftermål och Svenska lagens tryckande samt ändring i vissa delar; 1568 d. 20 Aug. om fred eller stillestånd med utländske fiender, enkannerligen med Danmark och Polen.

Uti K. Johan III:s tid, hölls en Herredag i Stockholm d. 25 Jan. 1569, då beslutet i Upsala 1567, angående K. Erichs förhållande emot Sturarne och flere, casserades och upphäfdes, samt K. Erich och hans Arfvingar, dömdes ifrån all rätt till Svea Rike. År 1571 d. 25 Jan. beviljades en 10:de-del, af Guld, Silfver, penningar och lösören, till Elfsborgs lösen. År 1590 d. 7 Martii då Arfföreningarne 1539 och 1544 stadfästades och K. Johan gjorde sitt testamente.

På Riksdagen i Stockholm 1597 afhandlades, enligt Riksdags-beslutet d. 14 Aug. s. år om en legation till K. Sigismund; om oroligheterne i Finland, om Rikets Råd, som söndrat

sig
T 2