siscaner-kloster med dess Kyrka är 1282 eller 1287 efter Fornforskares olika uppgifter. Der hade han ock utsedt sin graf, dit han blef buren 1290, efter dess på Visingsö timade död.
Stockholmen midt i Stocksund, sedan Helgeandsholmen, hade förut ett Capell, som Birger Jarl tädan förde, till Slotts-byggnaden, som Messenius skrifver. I dess ställe, blef af Birgers Son Magnus, ett Helgeandshus eller Hospital upprättadt, deraf Holmen fick det namn, som den intill våra tider behållit. Der bodde då äfven många Borgare, och förekommer det troligt, att denna Holme varit ibland de först bebyggde ställen, redan i K. Knut Erikssons tid.
Till Malmen Norr om Staden, var en bro från Helgeandsholmen. Berget som sedan fick namn af Brunkeberg, gick då ned till Strömmen och derifrån, till Brunsviken och Sollna Kyrka, samt intog större delen af denna Malm. Väster om Berget och vid dess fot, var S:t Claræ gärde, der K. Magnus Ladulås år 1282 eller 1288, lät bygga ett Kloster med sitt Capell, hvilket tillägnades Jungfru Maria och den heliga Fransiscus. Allmänna vägen lopp der förbi, till Östra Aros.
Åsöna, nu Södermalm, prunkade då med sin härliga skog, sina höga berg och der emellan belägne lunder och slätter. Att Ön 1288 sedan varit så bebodd, att Ärke-Biskopen Jacob Israëlis, ville räkna den till sitt Stift, hvilket Biskopen i Strengnäs skall bestridt, enligt den sednares bref, dat. d. 15 Julii 1288; synes troligast kunna så förklaras, att den Helige Fadren förut
