Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/341

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
323


Slottet behöfva någon förändring i byggnaden, och lät Architecten La Vallée upprätta dertill en ny dessein, den K. Carl Gustaf sedermera, skall öfversedt, ändradt och befallt efter hand verkställas; hvarmed en begynnelse ock blifvit gjord, och en del på Slottets Östra sida nederrifven och grundvalen innanföre lagd. Igenom denna dessein som var stor och kostsam, skulle icke allenast största delen af den tomten, som Breants hus var byggdt uppå; utan ock några andra, i synnerhet bägge Bollhusen, komma att gjöras till en fri och öppen plats, Söder om Slottet; som Palmskölds samlingar innehålla.

Uti Bengt Baaz bref till Pfaltzgrefven Johan Casimir 1641 och 1642 berättas: ”Att Slottet dageligen mer och mer förföll; att hela Norreport blifvit nederrifven, så att allt folk som ville på Norre-malm, måtte igenom eller under Slottet passera, reformatio ubiqve apparet. Att nedre i Luntegården tillreddes rum för Portugisiske gesandten 1642; att på Slottet tapitserades, förutan Hennes M:ts Gemächer, också Rikssalen eller stora fyrkanten, der man förmenar Regeringen Audience gifvandes varder; att Smedje-gården på Slottet, var under Drottningens rum, hvilket i Senaten blifvit anmärkt, såsom varande mycket nesligt”[1].

Om detta Slott finnes i Whitelockes dagbok 1654 denna beskrifning: ”Slottet var betäckt med Koppar. Det var mera att anmärka för den beqvämlighet, hvarmed Hofvet der bor, än dess utvärtes prydnad. Det är byggt nästan i fyrkant; dock tvänne emot hvarandra svarande sidor längre, än de öfrige bägge, af tegelsten och rap-

pat,
V 2
  1. Adlersparres Hist. Saml. 1 Del. 1793, 8:o, p. 201, 203, 215, 263.